Vardagspsykologi - En blogg

Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetsliv, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden. För dig som behöver ett stödjande samtal finns det psykologer online.

 

Vad är vardagspsykologi?

18 sep 2021

Den här bloggen heter Vardagspsykologi. Men vad innebär egentligen uttrycket? Det finns faktiskt flera betydelser så det kan vara lite svårt att få grepp om begreppet trots att det har till syfte att beskriva något som hör till allas vår vardag.

I detta inlägg kan du läsa om fyra olika betydelser av ordet vardagspsykologi.

Vardagspsykologi - lekmannapsykologi

Den första och mest utbredda betydelsen av ordet vardagspsykologi är när man använder ordet för att särskilja hur psykologer och forskare resonerar kring människans psyke till skillnad ifrån när lekmän, d.v.s. alla vanliga människor, tänker kring psyket.

Vardagspsykologi i denna mening är hur vanliga människor resonerar kring hur vi fungerar. Varför vi säger och gör vissa saker. Varför vi fattar märkliga beslut. Varför vi inte minns vissa saker eller möjligtvis förtränger händelser.

Varje gång människor försöker förstå sig själv eller andra tar vi till någon form av psykologisk hypetes: kan det vara så här? I brist på en bra teori tar vi till det vi känner till och tror är rimligt. I grunden tror vi att människor har ett psyke. Därtill tänker vi oss att vi kan göra gissningar om psyket. Vissa är så övertygade om att deras gissningar är rätt att de uttalar sig med stor säkerhet. En professionell psykolog eller forskare i psykologi skulle kanske hitta andra förklaringar. Det kan ibland vara svårt att övertyga den som är tvärsäker att det inte fungerar som hen tror (eller är övertygad om).

Vardagspsykologiska antaganden är för den vanliga människan inte sämre än forskarens antaganden. Skillnaden är ändå att en forskare har gjort grundliga studier för att kontrollera hur psyket fungerar, så väl det nu är möjligt, medan vanliga människor baserar sina hypoteser på observationer och vad människor säger. Det kan gå helt fel och är dessutom resultatet av en eller några få individers handlingar och ord. Forskare undersöker hur det är med ett flertal.

Prosocialt beteende

29 jul 2021

Prosocialt beteende handlar om att hjälpa andra. Att vara för det sociala livet. Det verkar som att vissa är mer prosociala och att vissa situationer tar fram den prosociala sidan i oss. I detta inlägg ska några exempel på prosocialt beteende tas upp.

Vad menas med prosocialt beteende?

Prosocialt beteende förknippas med att hjälpa andra, att vara empatisk och att vara altruistisk. Det är troligt att evolutionen har försett oss med någon gen där som har stannat kvar hos oss människor därför att vi har större chans som grupp och art att överleva om vi hjälper andra och varandra.

Empati handlar huvudsakligen om att känna igenom känslor hos andra och agera adekvat däreftersom ett stöd för den andra. Empati är därför en del av ett prosocialt beteende.

Altruism innebär att göra saker för andra utan att vänta sig något tillbaka. Människor som stannar för att hjälpa när de ser någon som har fått motorstopp längs vägen eller människor som reser till fattiga regioner och utför volontärarbete agerar altruistiskt.

Hur agerar vi då när någon ligger skadad eller medvetslös på gatan. Är det självklart att vi stannar och hjälper. Det förväntade är att vi naturligtvis hjälper om något är i nöd. Det visar sig dock att det inte alltid är fallet. Läs mer om detta nedan.

Är vi altruistiska eller egoistiska till vår natur?

Altruism handlar alltså om att agera osjälviskt medan egoismhandlar om att agera själviskt. Vilka av dessa sidor är egentligen vår sanna natur? Vissa forskare menar att vi i grunden är altruistiska men att vissa personer inte är det eller att vissa situationer hindrar oss från att vara det. Andra forskare menar att vi i grunden är egoistiska och bara ser till våra egna behov och vår egen överlevnad. Möjligtvis kan vi i vissa situationer finna att det lönar sig eller faktiskt gynnar oss själva att hjälpa andra.

Det förekommer också ifrågasättande angående altruism. Är verkligen handlingar som bidrar till att hjälpa andra osjälviska? Finns altruism i en ren form? Är inte allt som ser ut som altruism också till viss del egoistiskt? Man kan väl vinna något av att hjälpa andra utan att den vinningen driver en eller så är den drivande men ser inte ut att vara det.

Ett prosocialt beteende behöver därför inte helt bygga på altruism. Vi kan också hjälpa andra om vi får något ut av det själva. Det är fortfarande ett prosocialt beteende.

Depression hos vuxna

17 jun 2021

En depression är inte detsamma som att känna sig lite nere. Depression är en sjukdom som påverkar ditt dagliga liv under veckor eller månader. Men hur ställs egentligen diagnosen och vad kan du själv göra för att må bättre?

Det är normalt att känna sig nedstämd då och då, men när du är deprimerad varar det låga humöret mycket längre och det påverkar både sömn, relationer med andra, arbete och din aptit. Depression är sällan något man lätt kommer ifrån, och många behöver professionell hjälp. I det här inlägget kommer vi göra en djupdykning inom ämnet depression.

Med depression menas en sjuklig sänkning av humöret (humörsvängningar). Sjukdomen drabbar ett brett spektrum och är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Enligt uppgifter från Medisera beräknas var femte person i Sverige få en depressionsdiagnos under något skede i livet.

Varför får man depression?

Vi vet inte den exakta anledningen till varför vissa människor blir deprimerade, men en depression är kopplad till förändringar i hur hjärnan fungerar. Hjärnan skickar signaler mellan nervändarna med hjälp av neurotransmittorer och om du är deprimerad kan det hända att några av signalsubstanserna är i obalans och inte fungerar ordentligt.

Hur ställer läkaren diagnosen?

Läkaren ställer diagnosen med hjälp av en intervju och en extern undersökning. Det finns fortfarande inga helt säkra test som på ett tillförlitligt sätt kan avslöja om du är deprimerad.

I vissa fall kommer läkaren att ta blodprov för att utesluta brist och sjukdom som grund till depression. Det finns för närvarande inga blodprover som kan hjälpa till att ställa diagnostiken av depression. Det är däremot viktigt att utesluta eventuell kroppslig sjukdom som således kan ge depressionsliknande symptom. Läkaren kan därför ta en rad olika blodprover för att utesluta brist och sjukdom som orsak till att patienten mår dåligt. Blodprovet ger en bra indikation vad gäller de vanligaste orsakerna till depression.

Självhjälp och tips

Depression gör det svårare att hantera vardagliga saker som att ta hand om sig själv. Men det är viktigt att du försöker få tillräckligt med näring, vara fysiskt aktiv och hålla kontakten med vänner och familj. Det finns flera studier som visar att träning kan hjälpa. Lätt träning som promenader eller simning kan avsevärt förbättra ditt humör. Vissa studier visar också positiva effekter av yoga.

Läs även vårt tidigare inlägg om höstdepression.

Vad är personlighet?

1 mar 2021

Personlighetspsykologi är ett väldigt spännande fält. Man kan säga att det har funnits på allvar sedan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Trots att det är ett väletablerat forskningsfält är det svårt att hitta en definition som de flesta kan stå bakom.

I detta inlägg ska två definitioner av personlighet erbjudas. Därefter beskrivs kort åtta olika perspektiv på personlighet. Inlägget avslutas med en summering.

Två definitioner av personlighet

Personlighet kommer ifrån ordet persona på latin som ursprungligen betyder ansiktsmask. Att bära en eller flera masker antyder att personlighet inte är vilka vi egentligen är utan snarare vilka vi väljer att visa oss vara för andra. Så falskt och flyktigt menar ytterstå få att personligheten är. Snarare tyder den senare forskningen på att personlighet är något stabilt och baserat på inre egenskaper. Det finns också sidor av oss som skiftar från en situation till en annan. Därför kan en person uppleva dig på ett sätt medan en annan person som möter dig i en annan situation uppleva dig på ett annat sätt.

Det finns äldre definitioner och senare än dessa två som ska presenteras. Dock hittar man här några av de mest centrala komponenterna.

Defintion 1:

Personlighet är en individs karakteristiska tankemönster, känslomönster och beteendemönster, inklusive psykologiska mekanismer – dolda eller ej – bakom dessa mönster.

Centralt i denna definition är en individs beteendemönster som även andra kan observera samt det som ligger bakom beteendet. Det finns de som menar att det inte finns något bakom våra beteenden. En majoritet av personlighetsforskare lägger ändå vikt vid tankar, känslor och ett flertal mekanismer som t.ex. inkluderar försvarsmekanismer.

Defintion 2:

Denna definition har ett lite annat fokus. Här lyfts omvärlden fram som möjliggör interaktion med andra.

Personlighet kan beskrivas som en konfiguration av kognition, emotion och vanemönster som aktiveras när situationer stimulerar dessa uttryck. Generellt bestämmer personligheten individens unika sätt att förhålla sig till världen.

Tankar, känslor och beteenden finns också med i denna definition men här tas komponenter som situation upp och om att förhålla sig till världen.

Det finns definitioner som lägger mer fokus på det inre och andra definitioner som lägger mer fokus på det yttre och specifikt på interaktion. Det inre kan t.ex. handla om vårt undermedvetna medan det yttre kan handlar om hur vi färgas av vilka vi umgås med både över tid och för stunden.

De små tekniska lösningarna som gör livet lättare

20 jan 2021

Ofta när vi talar om teknologiska framsteg så är det inte ovanligt att det sker med en ganska så negativ framtoning. Sociala medier gör att vi blir beroende av våra telefoner, lösningar i hemmet gör oss lata och bekväma osv. I det här inlägget tänkte jag att det skulle vara betydligt roligare att fokusera på de positiva aspekterna. Även om det är sant att vi  har utvecklat en och annan ovana genom att ständigt vara uppkopplade, så gör det gott att också komma ihåg vad utvecklingen har gett oss.

Nedan följer några småsaker som gör vår vardag smidigare, och som har uppkommit till följd av vår ständiga tillgång till internet, samt att vi med våra mobiler alltid har en liten dator i fickan.

Jämförelsesidor är guld värda

Jag minns tiden då man glatt gjorde ett inköp för att bara några dagar senare upptäcka att samma vara fanns på rea någon annanstans. Idag är det problemet ett minne blott tack vare alla jämförelsesidor. Det finns jämförelsesidor för allt möjligt idag, inte bara för priser – du kan besöka en svensk jämförelsesida för nätcasinon, för bettingsidor, elavtal, lån, för olika avtal med mera.

De senaste åren har marknaden för jämförelsesidor växt otroligt mycket, och i vissa sammanhang kan det faktiskt spara oss otroligt mycket tid.

Gratis telefonsamtal

Har du tänkt på hur lätt – och inte minst billigt – det är för oss att ringa samtal nuförtiden? Jag vet att det åtminstone är någonting som jag tar för givet, trots att det egentligen inte var så många år sedan man räknade antalet minuter i varje samtal och “långdistans” var ett ord som förvandlade telefonräkningen till ett monster.

Visst, vi betalar fortfarande på sätt och vis genom våra abonnemang, men tack vare att appar som Skype m.fl. dök upp på marknaden och mobiloperatörerna gradvis valde att slopa samtalskostnaderna, så kräver processen betydligt mindre tankekraft i dagsläget.

Konflikters svårighetsgrad

25 okt 2020

Av MJ

Tänk dig en grupp studenter som ska komma överens om vad de ska uppnå och hur de ska genomföra sin gruppaktivitet men att de hamnar i en konflikt. Denna konflikt kan bero på olika saker och den kan framför allt vara av olika svårighetsgrad.

De svåraste konflikterna är destruktiva och leder till fortsatta samarbetsproblem samt att minst en i gruppen önskar att få byta till en annan grupp. De lindriga konflikter beror ofta på missuppfattningar eller mindre oenigheter som kan lösas med ett eller några få samtal.

Jag genomförde tillsammans med en kollega en enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Borås. Syftet var att komma åt lite olika aspekter av konflikter i studiegrupper men i detta sammanhang gäller det konflikters svårgihetsgrad. I skrivande stund finns det som mest 210 observationer att analysera. Det är naturligtvis, i normala fall, ösnkvärt med många fler svar för att göra en säker statistisk analys. I detta fall kan man dock tänka att varje deltagare är representant för en hel grupp, faktiskt minst två grupper då de har fått kommentera sina erfarenheter under loppet av fyra terminer. Under en så lång tid hinner de flesta byta studiegrupp flera gånger.

Läs mer om konflikter och konflikthantering i ett tidigare inlägg.

Vad, hur och konfliktens svårighet

En konflikt kan uppstå som en följd av att medlemmarna i en grupp inte är eniga om vad som ska göras. Det händer att det är svårt att tolka uppgiften och uppgiftens mål. Nyckelordet här är VAD. Vad ska uppnås? Vad är målet med uppgiften?

En annan möjlighet är att en konflikt uppstår till följ av en oenighet kring hur uppgiften ska genomföras och kanske inte minst vem som gör vad. De instruktioner en grupp får innehåller sällan information om hur arbetsuppgifter ska genomföras eller hur arbetsuppgifter ska fördelas. Detta borde därför kunna medföra större tolkningsfrihet och större risk för oenighet. Nyckelordet är HUR.

Matchmaker (relationsfixare)

5 sep 2020

Är du själv en person som vill hjälpa dina vänner att hitta en partner? Har du kanske blivit ett fall för en väns försök att fixa ihop dig med någon?

Det finns gott om matchmakers eller relationsfixare. En relationsfixare försöker inte fixa en dålig relation så att den blir bra igen utan försöker bidra till att en relation uppstår i förstaläget.

I detta inlägg ska jag ge ett exempel på försök till parfixning som jag själv råkade ut för. Jag diskuterar det avslutningsvis i mer teoretiska termer.

Första kontakten

När jag var lite drygt 20 träffade jag en tjej som var 17 år. För att kalla henne något kallar jag henne V. Jag uppfattade vår första kontakt som att det var jag som spanade in tjejen och började prata. Det ledde till att vi började ses regelbundet under några veckor. Vi gjorde ganska roliga saker tillsammans. Vi hade fysisk närhet men inga kyssar, hångel eller sex. För det mesta var vi hemma hos mig och spelade spel på datorn.

Jag blev förälder tidigt. Min dotter var, på grund av separation, hos mig några dagar i veckan. Ibland var min dotter hemma när V kom på besök. Jag tyckte de verkade komma bra överens. Några enstaka gånger var vi hemma hos V som bodde hos sina föräldrar och syskon. Det blev kortare vistelser.

En dag bjöd V mig att komma till en fotbollsmatch. V spelade fotboll och jag ville gärna se hur hon var som spelare och hur det gick för laget. När jag väl dök upp satt en av V:s vänner på läktaren och jag satte mig hos henne för att titta på matchen. Vi småpratade lite. För det mesta tittade jag på V som spelade bra och även gjorde mål för sitt lag. Jag tyckte V var rätt så cool, att se henne spela fotboll spädde bara på den uppfattningen, och jag ville fortsätta att umgås med henne.

Psykologiska effekter av att jobba hemifrån

24 aug 2020

Av: MJ

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om för- och nackdelar med att jobba hemifrån. Det inlägget publicerades långt före coronapandemin och de erfarenheter vi har gjort under våren och sommaren 2020.

Det påtvingade distansarbetet har bidragit till nya erfarenheter på gott och ont. I detta inlägg ska jag ta upp en del exempel som både rör vår omgivning och vårt inre.

Trädgård och odling

En effekt av att jobba hemifrån är att man ser om sin närmiljö. Att lägga tiden, som man annars skulle lägga på att pendla eller på att umgås med vänner, på trädgården (eller balkonglådorna) kan vara välgörande. Det kan hålla en sysselsatt, får en finare utsikt plus att trädgårdsarbete har positiva effekter.

Människor som ägnar sig åt jordnära sysslor, d.v.s. sätter händerna i jorden och arbetar med gröna växter, mår bättre därför att trädgårdsarbete:

  • ökar de positiva känslorna
  • ökar livskvalitén
  • ökar välmåendet
  • minskar stress
  • lindrar depression
  • minskar ångest

Att p.g.a. mer arbete hemifrån få tid till trädgården är framför allt en positiv effekt.

Odlingar i stadsmiljö.

Självkänsla och utseende

29 jul 2020

Tänker du dig att människor med attraktivt utseende har bättre självkänsla än människor som inte är nöjda med sitt utseende? Tror du att det är möjligt att öka självkänslan om man förbättrar sitt utseende? I detta inlägg ska jag gå in på dessa frågor.

Först är det bra att särskilja vissa begreppspar som förekommer inom forskning och debatt som rör utseende. Det första begreppsparet är det faktiska självet och det ideala självet. Det andra begreppsparet är självkänsla och självförtroende.

Faktiskt själv och idealt själv

Faktiskt själv står för hur man faktiskt ser ut och är just nu. Det handlar om den bild man har av sig själv i nuläget. Idealt själv står för den man vill bli. Det handlar om att man vill ändra något för att göra om sig till en bättre version av sig själv. Här kan det vara så att man har en förebild som man gärna vill bli mer lik.

Inom utseendeforskning ställs självkänsla i relation både till det faktiska självet och det ideala självet. Många personer får en ökad självkänsla när de kommer närmare det ideala självet. Man ska inte tolka detta som att alla som förändrar sitt utseende får en ökad självkänsla. En del blir besvikna och märker att det ideala självet inte är bättre.

Självkänsla och självförtroende

Det är ganska vanligt att begreppen självkänsla och självförtroende används som synonymer. Så är det inte riktigt. De handlar båda om självet och synen på självet men det rör sig om olika aspekter av självet.

Självkänsla står för det värde man ger sig själv. Detta påverkas av många faktorer. Vad andra säger om ens utseende kan påverka självbilden och det värde man ger sig själv. Hur man själv upplever sitt utseende i förhållande till t.ex. idoler kan spela in. Värdet kan också påverkas av hur älskad man känner sig av sina närmaste. Se mer under sista rubriken.

Självförtroende är kopplat till förmåga och prestation. En person som tror sig kunna prestera inom ett eller flera områden kan ha ett högre självförtroende än en person som ofta misslyckas. Att prestera är inte alltid en faktisk och objektiv värdering. Vissa personer tycker att de presterar bra medan andra i omgivningen inte tycker att prestationerna är så märkvärdiga. I andra fall kan en person tycka att hen presterar dåligt eller mediokert medan andra i omgivningen tycker att prestationen är på en hög nivå.

I detta inlägg är det självkänsla som avses eftersom det främst är i relation till självkänsla som utseende har studerats.

Hår och utseende

En studie från 2000 visar ganska tydligt att självkänslan ökar när man har varit hos frisören. Detta verkar dock bara gälla för kvinnor, eller nästan enbart för kvinnor. Män får inte en boost av att snygga till håret på samma sätt. Män som tappar hår kan däremot få en ökad självkänsla när de får håret tillbaka.

Att byta frisyr eller att få en snyggare frisyr som ligger närmare det ideala självet innefattar även hårförlängning. Det kan spela roll vilken kvalitet löshåret har. Hos Poze hair finns det en stor variation av hår som gör att man lätt hittar det som passar bäst. Det gäller både kvinnor och män.

Värmeslag och nedsatt kognitiv funktion

29 jun 2020

Värmeslag, som också går under benämningen hypertermi eller solsting, kan uppstå vid höga temperaturer och påverka våra tankeförmågor. I detta inlägg listas de typiska nedsättningarna av kongitiv funktion.

Kognition innefattar allt som rör tänkande och tankeförmåga. Det inkluderar också minnen av olika slag. När hjärnan blir upphettad klarar den inte av att fungera som den ska och vissa delar släcks ned eller utför felaktig informationsprocessning.

Merparten av inläggets innehåll är hämtat från en vetenskaplig artikel om hypertermi och nedsatta funktioner i kroppen. Den tar upp vilka effekterna blir när hjärnan blir för varm, något den blir redan vid låg feber (ca 37.5 grader). Hjärnan är mycket känslig för värme och behöver hela tiden kylas ned.

Ändrat aktivitetsmönster i hjärnan

Redan vid lite för höga temperaturer i hjärnan sker en förändring i hjärnans aktivitetsmönster. Hjärnan har fyra lober i varje hjärnhalva. Längst fram ligger pannloben. På sidan (vid örat ungefär) ligger tinningloben. Upptill och i den bakre halvan ligger hjässloben. Längst bak ligger nackloben. I vanliga fall är aktiviteten i hjärnan jämt fördelad mellan olika lober. Vid förhöjd temperatur ökar aktiviteten i pannloben samtidigt som den minskar i övriga lober. Det skulle t.ex. kunna medföra att vi får förvrängda sinnesintryck från öron (som huvudsakligen processas i tinningloben) och ögon (som huvudsakligen processas i nackloben). Det kan bidra till att man känner sig yr och i värsta fall hallucinerar.

Under nya hjärnbarken med de fyra loberna ligger det limbiska systemet. Detta får också ökad aktivitet vid förhöjd kroppstemperatur. Här processas känslor, minnen och lärande. Det kan bl.a. innebära att kroppen befinner sig i ett förhöjt krisläge och fokuserar på sådant som kan förvärra tillståndet eller förbättra tillståndet. Vi ska undvika det första och söka oss till det senare.

Uppmärksamhet och korttidsminne

Uppmärksamhet handlar om vilken information vi väljer att ta in genom våra sinnen och som hamnar i centrum för våra tankar. När hjärnan blir varm slutar uppmärksamheten att fungera som den ska. Det kan betyda att vi inte klarar av att rikta uppmärksamheten alls eller att den vandrar från en källa till en annan.

Korttidsminnet kan klara av att hålla flera tankeenheter igång samtidigt inom ett mycket kort tidsspann. När korttidsminnet blir nedsatt klarar vi av en eller några få tankeenheter åt gången. Det betyder att man kan ha glömt början på ett telefonnummer redan när man kommer till mitten och när man kommer till slutet har man bara de sista siffrorna kvar.

Dofter

6 jun 2020

Av MJ

Vi är alla utrustade med samma luktsinne. Betyder det att vi upplever dofter på samma sätt? Betyder det att vi tycker om samma dofter och ogillar samma dofter?

I detta inlägg ska jag ta upp hur luktsinnet fungerar och vad vi har gemensamt och vad som skiljer sig åt.

Människans luktsinne

Luktsinnet hos människan består av 10 kvadratcentimeter av doftceller. Doftceller är så kallade kemoreceptorer som binder specifika molekyler. Det finns en sorts receptor för varje doft.

Doftmolekyler är vanligtvis luftburna. I detta avseende skiljer sig luktsinnet ifrån smaksinnet. Smaksinnet bygger också på kemoreceptorer men dessa måste komma i direkt kontakt med det som smakar, d.v.s. maten. Dofter kan vi känna på långt håll om bara doften kan sprida sig från sin källa, t.ex. grytan där mat tillagas.

Luktsinnet skiljer sig från andra distala sinnen som synsinnet och hörselsinnet. De två senare fungerar på avstånd men de bygger inte på att något från källan vi ser eller hör avges för att synreceptorerna eller hörselreceptorerna ska aktiveras. För att vi ska känna lukten av mat måste molekyler från maten, d.v.s. en liten del av själva maten, färdas genom luften till näsan. När det gäller synsinnet är det ljusvågor som studsar på ytan av ett föremål som sedan färdas till vår näthinna som gör att vi ser. Ljusvågorna har alltså inte varit en del av objektet det studsat på.

När man inser att dofter som vi ogillar kommer från källan, d.v.s. är en liten del av källan, blir det ännu mer osmakigt att veta att de har dragits in genom näsan och förmodligen ned i lungorna. Man kan tänka på doften av någon annans fis eller avföring. De molekylerna som når näsan har varit i någon annans tarmar.

Det har nu i 100 år ansetts att vi kan detektera ca 10 000 olika dofter. Detta ifrågasattas för några år sedan då forskare menade att vi kan särskilja betydligt många fler dofter. Att kunna särskilda är dock inte samma sak som att känna vad det är för doft. Vi kan anta att 10 000 är en underskattning.

Om vi jämför med hundar så har de många fler kvadratcentimeter med doftceller i sin nos. Det spontana antagandet är då att de har fler doftceller och kan känna fler dofter. Med de nya rönen om människan kan detta ifrågasättas. Vad vi med större säkerhet vet är att hundar använder en mycket större andel av hjärnan för att processa dofter. Dofter är mycket viktigare för deras liv och därför har de troligtvis mer omfattande upplevelser av dofter än människor. Vi människor är mindre beroende av dofter men vi kan säkert tränas att bli mer sensitiva. Vissa är redan mer sensitiva från födseln.

Luktsinnet binder alltså doftmolekyler till kemoreceptorerna. Dessa signalerar sedan till den del av hjärnan där doftintryck processas. Det är först då vi får en upplevelse av doften. Dofter har starka kopplingar till känslor och minnen. Vi använder också dofter för att identifiera föda och andra individer. Det vi kallar doftperception kan därför ske på en medveten nivå och på en omedveten nivå. Vi är inte alltid medvetna om att vi sniffar på andra människor på ett liknande sätt som hundar gör. Vi är däremot medvetna om att vi känner doften av mat.

Att ljuga eller inte ljuga?

24 apr 2020

Skulle du avsiktligt prata om någon annan på ett negativt sätt när den personen lyssnar? Om en person kommer med kläder som inte sitter så bra, skulle du rätt ut säga det då?

Skulle du berätta om dina svagheter som kan få dig att framstå som sämre än du är? I en arbetsintervju är det troligt att man undanhåller sina mindre uppskattade sidor för att ha bättre chans att få jobbet.

Vi väljer ganska ofta att ljuga och skälet är tämligen rationellt. Det gynnar våra relationer att inte vara helt ärliga. Det är bättre för vårt sociala samspel att kapa av sådant som får andra att studsa till. Man undviker att såra andra, stöta sig med andra eller framstå som otrevlig och osmidig.

Vad är en lögn?

Innan man reflekterar kring om det är ok att ljuga eller inte är det bäst att klargöra vad en lögn är.

En lögn är något man kommunicerar till andra som man själv vet inte stämmer med verkligheten. Här ingår också att man har en åsikt men inte uttalar den på en direkt fråga. Avsiktligt undanhållande av information är en lögn. Att kommunicera information som inte stämmer och som förmedlas med avsikt att skada någon är en lögn. Att kommunicera något som inte stämmer, d.v.s. att man t.ex. säger motsatsen än vad som är fallet, med avsikt att skydda någon är också en lögn.

Krishantering vid epidemiutbrott

15 mar 2020

Av MJ

Detta inlägg baseras inte på forskning som mina flesta inlägg gör. Jag skriver helt baserat på mina erfarenheter av den senaste veckans reaktioner på coronavirusets spridning i Sverige.

Jag har framför allt märkt att den stora mängd information som cirulerar i samhället både via nyterna och på arbetsplatser/skolor/lärosäten ställer till problem. Å ena sidan gäller det den omfattande mängden av information och å andra sidan handlar det om hur man tolkar informationen.

Ett samhälle som ställer om för att möta en epidemi visar upp sin fulla komplexitet. Vem hade trott att hotellvistelser, sportevenemang, besök på äldreboende, tillgång på torrmjölk och sjukdomssymtom alla dyker upp i nyhetsflödet som en effekt av coronavirusets spridning.

Det finns nästan ingen sektor i samhället som inte blir påverkad. Samtidigt märker vi att vissa sektorer påverkas mer än andra. Några branscher kan dra nytta av krisen medan andra får det värre än de någonsin har haft. Allt detta matas ut i nyheterna och på diverse forum.

Det som är svårt för många är att läsa en informationstext sakligt. När en större organisation ska informera sina medarbetare behöver man ofta skriva till alla vilket gör att det blir mycket text. I all text tappar man som läsande medarbetare bort sig och missar att den väsentliga informationen är framskriven. Som en följd av missen blir man osäker och/eller kontaktar sin chef för att fråga. I vissa fall klagar man till sin chef för att informationen saknas.

Stressade människor misstolkar mer än lugna människor. Den information som går ut till medborgare respektive medarbetare är ofta saklig men i sitt stressade tillstånd läser man det som man tror är till sin egen nackdel. Om man försöker lugna ner sig och läser samma text igen märker man att det står något annat än vad först man trodde.

Psykologiska egenskaper hos framgångsrika pokerspelare

18 feb 2020

Att poker är ett kortspel är det kanske ingen som sätter sig emot. Det spelas med kort så det är så klart ett kortspel. Men vad många inte tänker på är att det faktiskt egentligen är ett spel som handlar om spelarnas beteende. Den som känner till poker vet att det inte alltid är den bästa handen som vinner utan istället kan den med sämsta korten gå segrande därifrån. Hur kan det komma sig? Jo, allt handlar om psykologi.

Bakgrund

Förutom att ha rätt psykologiska förutsättningar kan det även vara en fördel att ha en passande bakgrund. Detta är någonting som många professionella pokerspelare också har. Visst är det viktigt att ha ett intresse för spelet men rätt utbildning eller tidigare erfarenheter kan också spela stor roll i om du blir framgångsrik eller inte. Det är ju knappast någon hemlighet att många av de största spelarna har en bakgrund som har gett dem användbara verktyg som de kunnat applicera på sitt spel.

Ett exempel är den tyska pokerspelaren Felix Schneiders som har en examen i matematik som säkerligen ger honom ett övertag när det gäller att beräkna sannolikheten för vilka kort hans motståndare har. En av hans lagkamrater från Team PokerStars, Chris Moneymaker, har ett förflutet som revisor. Ett yrke som har gett honom ett kalkylerande sinne för hur han ska lägga upp sitt spel på lång sikt.

Kärleksrelationer och smeknamn

23 jan 2020

När Molly Sandén släppte låten "Alla våra smeknamn" satte hon fingret på ett fenomen som många inte tänker på men som är ett tydligt tecken på vad som skapas i en nära relation. I detta inlägg ska jag beskriva hur vi kommunicerar med varandra i nära relationer med kopplingar till Sandéns låt.

Trappstegsmodellen

Det finns en modell som kallas trappstegsmodellen som beskriver hur kommunikationen ändras när relationen förändras. De första fem stegen beskriver hur vi kommer närmare varandra och de fem sista stegen beskriver hur vi glider isär.

I det första steget på väg mot en djupare relation hälsar man på varandra och presenterar sig själv. I det andra steget sonderar man varandras intressen för att se hur lika man är och om det finns en grund för en djupare relation.

Många kontakter upphör vid steg ett eller steg två. De som märker att de har något gemensamt eller något de vill undersöka närmare går vidare till steg tre. Där börjar man ta på varandra (beröring, kramar) och avslöja vissa hemligheter. Det blir ganska vanligt att man pratar om sig som ett "vi".

Många vänner stannar till på steg tre där de tycker att de vet var de har varandra. Kärlekspar som håller ihop mer än några månader hamnar på steg fyra där intimiteten har blommat ut och man har ett eller flera smeknamn på sin partner. Det är t.ex. vanligt att man exklusivt kallar sin partner för älskling, darling eller snutten. Ingen annan får bli kallad detsamma. Man kan till och med ha smeknamn på sin partners genitalier.

När man har befunnit sig på steg fyra länge har man vant sig vid närheten och de unika uttrycken som bara förekommer mellan de två älskande. Att helt plötsligt avbryta dessa intima vanemönster känns inte bara konstigt utan också väldigt smärtsamt.

Uppbrottet och allt som finns kvar

I sången "Alla våra smeknamn" som uppstod efter uppbrottet med Danny Saucedo som kärlekspartner kan de fortfarande mötas i olika sammanhang eftersom de tillhör samma bransch och har gemensamma vänner. Vad ska Molly kalla Danny då? Hon brukar använda ett av de smeknamn som hon bara säger till honom.

Molly Sandén skriver i refrängens första två rader: "Vad ska jag kalla dig nu? Att säga namnet känns ju bara för sjukt". Det är konstigt att man efter att ha kallat någon "älskling" i flera år plötsligt kalla denna person vid förnamn.

← Äldre inlägg

 

Rätt Start

 

Casinon med snabba uttag

För dig som vill må bättre kan titta in på Medograf som erbjuder en rad tjänster och värdefull information om bl.a. vård och hälsa.