Vardagspsykologi - En blogg

Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetsliv, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden.

 

RSS

Alexitymi - några kännetecken

6 mar 2022

Har du en nära vän, en kärlekspartner eller en nära släkting som inte verkar förstå dina känslor eller har svårt att sätta ord på sina egna? Verkar det som att ni sällan kan ha några djupare samtal, särskilt när det gäller känslor och relationer? Det kan vara så att denna person lider av alexitymi.

Om du vill göra ett alexitymi-test eller ett EQ-test så hittar du länk längst ned på denna sida.

En definition av alexitymi

Alexitymi betyder: en oförmåga att sätta ord på sina känslor. Detta är dock långt ifrån hela bilden. Lahtinen (2019) formulerar det så här: Taylor et al. (1997) beskriver alexitymi som en kognitiv brist i fråga om kommunikation, reglering och processning av känslor. Alexitymi kännetecknas av a) svårigheter att identifiera känslor (egna så väl som andras), b) svårigheter att beskriva känslor (egna så väl som andras), c) svag föreställningsförmåga, vilket uttrycks i brist på fantasi (och svårigheter att föreställa sig vad andra känner och tänker), och d) ett externt orienterat tänkande. En del lägger även till social konformitet som en femte del. Det innebär dels att man till beteendet försöker vara som andra (i alla fall en majoritet) och dels att det är svårt att veta hur man ska bete sig i en ny eller ovanlig situation.

Man ska samtidigt ha klart för sig att alexitymi är ett spektrum eller en uppsättning symtom med glidande skala. Man kan ha mycket av de besvär och symtom som utmärker alexitymi, lite av det eller mitt emellan. Om man har mycket av det har man också svårigheter inom samtliga fyra områden ovan. En lindrigare variant kanske enbart täcker någon av de fyra delmområdena. Svag föreställningsförmåga är den del (c) som är mindre utmärkande och därför inte gäller för alla. Det kan också vara så att man har problem med samtliga fyra områden men enbart när man är trött eller stressad.

Flera tänkbara kännetecken på alexitymi

Om flera av nedan beskrivningar stämmer är det möjligt att det rör sig om alexitymi:

  • Har svårt att skilja en känsla ifrån en annan
  • Beskriver sina egna känslor som t.ex. "arg" och "ledsen" men inte mer kring orsak eller nyanser
  • Har svårt att se kopplingen mellan känslan i kroppen och den inre emotionen. Den känsla man känner har nästan alltid en motsvarande kroppslig upplevelse, om man inte har en förmåga att stänga av den. Personer med alexitymi har sällan en sådan känslokontroll
  • Har svårt att känna empati. Här handlar det främst om kognitiv empati som innebär att kunna sätta sig in i hur den andra känner och varför den känner så. Oförmågan hänger på svårigheter att sätta sig in i den andras situation och utifrån det förstå varför den andra till exempel är ledsen, orolig eller arg. Däremot kan personen eventuellt reagera på ett rimligt sätt när den som är ledsen gråter och vilja trösta genom en kram
  • Har svårt med anknytning och att våga lita på andra
  • Får lågt på EQ-test. Alexitymi kan vara en av flera orsaker till att den emotionella intelligensen är låg och förblir låg
  • När någon berättar om en händelse som ledde till en känsloreaktion och man frågar personen med alexitymi vad hen kände när hen hörde berättelsen får man inget svar som har med känslor att göra. Personen kände inget och kände inte igen vad som orsakade känsloreaktionen


Vikten av att ha roligt när det är svåra tider

27 feb 2022

Vi har precis upplevt den mörkaste delen av året, vi har gått igenom en tvåårig pandemi och nyligen invaderade Ryssland Ukraina som har kommit att påverka såväl världsekonomin, säkerhetsläget och människors oro. Hur tar man sig igenom detta tunga och mörka läge?

Inom prykologin finns det tre kända vägar:

  • Förträngning
  • KASAM
  • Att aktivt söka alternativa situationer som motverkar det negativa

Förträngning är en klassisk psykologisk försvarsmekanism som helt enkelt går ut på att man inte tänker på det negativa. Det finns inte. Man agerar som om allt är bra och som vanligt. Det är ett sätt att skydda sig så att man inte ska bli belastad av mentalt tunga tankar och känslor.

KASAM är något som vissa verkar ha medan andra kanske behöver lära sig. Jag har skrivit om det tidigare i detta inlägg och det handlar primärt om att ha motståndskraft och finna det meningsfulla i det obegripliga. Det är tämligen obegripligt att människor vill skada andra människor utan anledning. Då försöker man se meningen i det hela, ett sammanhang, och ta sig igenom det jobbiga.

I denna text ska jag fokusera på vad man kan göra för att aktivt vända ett tillstånd av oro till ett mer glädjefyllt stillstånd.

Gör aktiva val för att må bra

Det finns många vägar till att må bättre i svåra tider men jag ska stanna vid fyra alterantiv som går att utföra rent konkret:

  • Ha roligt
  • Ha det mysigt
  • Motionera
  • Gör något kreativt

Att ha roligt

Roligt har vi oftast tillsammans. Glädje är i första hand en social känsla. Det finns dock de som kan har roligt på egen hand. Man kan läsa komiska serier, se på komedier (både långfilmer och serier), spela spel online (se mer här) eller drömma sig bort (till roliga situationer i framtiden eller minnas roliga händelser tidigare i livet).

När man är tillsammans kan man göra liknande saker. Man kan bara umgås och skratta åt roliga skämt eller åt sådant som uppstår i stunden. Man kan se på komedier tillsammans. Man kan spela spel, särskilt spel som får oss att släppa loss lite och våga göra bort oss en smula.

Det som händer i kroppen när man har roligt är att den allmänna sinnesstämningen blir mer positiv. Om man har gått med en känsla av oro eller nedstämdhet kan detta vändas varje gång man drar på smilbanden eller skrattar. En annan positiv effekt är att endorfiner frigörs vilket dämpar smärta (även känslomässig smärta).

Blått ljus - skadligt för vår hälsa?

29 dec 2021

På senare tid har det forskats en del kring det potentiellt farliga blåa ljuset som strålar ut från de flesta av våra digitala skärmar. Optiker och ögonläkare möter en växande grupp människor som är oroliga över den digitala belastningen på sina ögon. Effekten på din hälsa kan vara påtaglig enligt en studie från Harvard University, anmälda symtom innefattar bland annat yrsel, huvudvärk, sömnsvårigheter, torra ögon och suddig syn. I en tid där fler och fler lider av sömnsvårigheter kan blått ljus vara en bov i dramat.

Blått ljus förekommer naturligt och har alltid funnits runt omkring oss, men då vi spenderar allt mer tid vid digitala skärmar exponeras vi för blått ljus betydligt mer.

Problemet med blått ljus kan liknas vid överexponering av solens farliga strålar, vid små doser får du en solbränna, men vid långvarig exponering kan det leda till skadliga hälsoeffekter.

Hur kan man skydda sig?

  1. Som med din hälsa överlag är den bästa förebyggande metoden att undersöka dina ögon med jämna mellanrum. Gå till en ögonläkare eller optiker som kan göra en bedömning på om dina ögon har tagit skada, får du reda på det i tid finns det flera saker du kan göra för att förhindra större mentala och fysiska skador.
  2. Ta pauser från digitala skärmar. För många av oss är stillasittande vid en skärm mer en regel än undantag, både på fritiden och arbetslivet.
    En enkel metod för att låta dig ögon vila är 20-20-20 metoden. Ge dina ögon en paus var 20:e minut, kolla bort från din skärm i 20 sekunder och fokusera dina ögon på något cirka 20 decimeter bort.
  3. Tvätta din skärm. Hur ren är din datorskärm? De flesta skärmar på datorer eller mobiltelefoner har oftast en stor mängd fingeravtryck, märken och dammpartiklar. Detta kan, tro det eller ej, intensifiera mängden blått ljus som tränger in i dina ögon. Det kan också tvinga dig att anstränga dina ögon mer för att se vad som står, speciellt när du läser mindre texter.
  4. Investera i ett par glasögon med skydd mot blått ljus. Det finns ett stort utbud av glasögon som skyddar dina ögon mot skadligt blått ljus, i glasögonen sitter ett filter som filtrerar bort den absolut största mängden skadligt blått ljus. SmartBuyGlasses har själva utvecklat en teknik som kallas zFORTⓇ, det går att få i alla glasögon, med eller utan styrka. Om du vill kolla in deras utbud av glasögon som har inbyggt blåljus blockerande filter hittar du de här, annars är det bara att lägga till det som val när du anpassar dina glasögon.

Marknadsföringens psykologi

29 nov 2021

Marknadsföring som område går in på ett flertal delar av psykologi som vetenskap. I detta inlägg ska tre exempel ges på hur vårt psyke är involverat i marknadsföring. Det första rör gruppkänslan som ingår i socialpsykologi. Som aspekt två ses uppmärksamhet som är en del av kognitionspsykologi. Slutligen berörs personlighetspsykologi i relation till marknadsföring.

Marknadsföring och gruppkänsla

Som marknadsförare, med fokus på grupper, vill du skapa en av två effekter. En är att man vill skapa en starkare vi-känsla i en grupp och en är att man vill skapa en känsla av att man vill tillhöra en grupp som verkar ha en stark vi-känsla. Vi-känsla hänger på ett flertal faktorer som hur mycket man kommunicerar med varandra, hur väl man lyckas med gemensamma uppdrag, hur lika gruppmedlemmarna är och hur länge man har känt varandra.

För en utomstående är det dock de yttre faktorerna som verkar ha en påverkan. Det handlar om att man klär sig lika och att man har roligt ihop. En grupp av individer som klär sig lika och har roligt ihop bidrar till en känsla av samhörighet samtidigt som det bidrar till en känsla hos utomstående att vilja delta och ingå.

Den typ av marknadsföring som har störst påverkan på vi-känslan är profilprodukter. Det kan vara produkter med en grupps signum eller logotyp i form av en keps, en jacka eller en tröja. Företag som Axon Profil erbjuder denna typ av profilprodukter som bidrar till yttre likhet och som i sin tur kan bidra till en känsla av inre likhet.

Profilprodukter påverkar också vårt minne genom att vi regelbundet påminns om gruppen eller varumärket. Det som hamnar i vårt minne har också passerat vår uppmärksamhet. Därför tas uppmärksamheten upp härnäst.

Marknadsföring och uppmärksamhet

En viss del av marknadsföring handlar om att dra till sig potentiella kunders uppmärksamhet. Det har länge funnits idéer om vad som attraherar våra sinnen i fråga om dofter, bilder, videos och musik. Detta är mer eller mindre befäst. Ett säkert sätt att testa vad som drar till sig vår uppmärksamhet är att sätta en eye-tracker på potentiella kunder. Den utrustningen registrerar ögonrörelser och visar exakt vad bäraren tittar på. Vissa saker drar till sig vår uppmärksamhet i ett tidigt skede medan andra saker drar till sig vår uppmärksamhet efter en liten stund. Ytterligare saker får ingen uppmärksamhet alls utan vi missar det helt.

Vad är vardagspsykologi?

18 sep 2021

Den här bloggen heter Vardagspsykologi. Men vad innebär egentligen uttrycket? Det finns faktiskt flera betydelser så det kan vara lite svårt att få grepp om begreppet trots att det har till syfte att beskriva något som hör till allas vår vardag.

I detta inlägg kan du läsa om fyra olika betydelser av ordet vardagspsykologi.

Vardagspsykologi - lekmannapsykologi

Den första och mest utbredda betydelsen av ordet vardagspsykologi är när man använder ordet för att särskilja hur psykologer och forskare resonerar kring människans psyke till skillnad ifrån när lekmän, d.v.s. alla vanliga människor, tänker kring psyket.

Vardagspsykologi i denna mening är hur vanliga människor resonerar kring hur vi fungerar. Varför vi säger och gör vissa saker. Varför vi fattar märkliga beslut. Varför vi inte minns vissa saker eller möjligtvis förtränger händelser.

Varje gång människor försöker förstå sig själv eller andra tar vi till någon form av psykologisk hypetes: kan det vara så här? I brist på en bra teori tar vi till det vi känner till och tror är rimligt. I grunden tror vi att människor har ett psyke. Därtill tänker vi oss att vi kan göra gissningar om psyket. Vissa är så övertygade om att deras gissningar är rätt att de uttalar sig med stor säkerhet. En professionell psykolog eller forskare i psykologi skulle kanske hitta andra förklaringar. Det kan ibland vara svårt att övertyga den som är tvärsäker att det inte fungerar som hen tror (eller är övertygad om).

Vardagspsykologiska antaganden är för den vanliga människan inte sämre än forskarens antaganden. Skillnaden är ändå att en forskare har gjort grundliga studier för att kontrollera hur psyket fungerar, så väl det nu är möjligt, medan vanliga människor baserar sina hypoteser på observationer och vad människor säger. Det kan gå helt fel och är dessutom resultatet av en eller några få individers handlingar och ord. Forskare undersöker hur det är med ett flertal.

Prosocialt beteende

29 jul 2021

Prosocialt beteende handlar om att hjälpa andra. Att vara för det sociala livet. Det verkar som att vissa är mer prosociala och att vissa situationer tar fram den prosociala sidan i oss. I detta inlägg ska några exempel på prosocialt beteende tas upp.

Vad menas med prosocialt beteende?

Prosocialt beteende förknippas med att hjälpa andra, att vara empatisk och att vara altruistisk. Det är troligt att evolutionen har försett oss med någon gen där som har stannat kvar hos oss människor därför att vi har större chans som grupp och art att överleva om vi hjälper andra och varandra.

Empati handlar huvudsakligen om att känna igenom känslor hos andra och agera adekvat däreftersom ett stöd för den andra. Empati är därför en del av ett prosocialt beteende.

Altruism innebär att göra saker för andra utan att vänta sig något tillbaka. Människor som stannar för att hjälpa när de ser någon som har fått motorstopp längs vägen eller människor som reser till fattiga regioner och utför volontärarbete agerar altruistiskt.

Hur agerar vi då när någon ligger skadad eller medvetslös på gatan. Är det självklart att vi stannar och hjälper. Det förväntade är att vi naturligtvis hjälper om något är i nöd. Det visar sig dock att det inte alltid är fallet. Läs mer om detta nedan.

Är vi altruistiska eller egoistiska till vår natur?

Altruism handlar alltså om att agera osjälviskt medan egoismhandlar om att agera själviskt. Vilka av dessa sidor är egentligen vår sanna natur? Vissa forskare menar att vi i grunden är altruistiska men att vissa personer inte är det eller att vissa situationer hindrar oss från att vara det. Andra forskare menar att vi i grunden är egoistiska och bara ser till våra egna behov och vår egen överlevnad. Möjligtvis kan vi i vissa situationer finna att det lönar sig eller faktiskt gynnar oss själva att hjälpa andra.

Det förekommer också ifrågasättande angående altruism. Är verkligen handlingar som bidrar till att hjälpa andra osjälviska? Finns altruism i en ren form? Är inte allt som ser ut som altruism också till viss del egoistiskt? Man kan väl vinna något av att hjälpa andra utan att den vinningen driver en eller så är den drivande men ser inte ut att vara det.

Ett prosocialt beteende behöver därför inte helt bygga på altruism. Vi kan också hjälpa andra om vi får något ut av det själva. Det är fortfarande ett prosocialt beteende.

Depression hos vuxna

17 jun 2021

En depression är inte detsamma som att känna sig lite nere. Depression är en sjukdom som påverkar ditt dagliga liv under veckor eller månader. Men hur ställs egentligen diagnosen och vad kan du själv göra för att må bättre?

Det är normalt att känna sig nedstämd då och då, men när du är deprimerad varar det låga humöret mycket längre och det påverkar både sömn, relationer med andra, arbete och din aptit. Depression är sällan något man lätt kommer ifrån, och många behöver professionell hjälp. I det här inlägget kommer vi göra en djupdykning inom ämnet depression.

Med depression menas en sjuklig sänkning av humöret (humörsvängningar). Sjukdomen drabbar ett brett spektrum och är en av de vanligaste formerna av psykisk ohälsa. Enligt uppgifter från Medisera beräknas var femte person i Sverige få en depressionsdiagnos under något skede i livet.

Varför får man depression?

Vi vet inte den exakta anledningen till varför vissa människor blir deprimerade, men en depression är kopplad till förändringar i hur hjärnan fungerar. Hjärnan skickar signaler mellan nervändarna med hjälp av neurotransmittorer och om du är deprimerad kan det hända att några av signalsubstanserna är i obalans och inte fungerar ordentligt.

Hur ställer läkaren diagnosen?

Läkaren ställer diagnosen med hjälp av en intervju och en extern undersökning. Det finns fortfarande inga helt säkra test som på ett tillförlitligt sätt kan avslöja om du är deprimerad.

I vissa fall kommer läkaren att ta blodprov för att utesluta brist och sjukdom som grund till depression. Det finns för närvarande inga blodprover som kan hjälpa till att ställa diagnostiken av depression. Det är däremot viktigt att utesluta eventuell kroppslig sjukdom som således kan ge depressionsliknande symptom. Läkaren kan därför ta en rad olika blodprover för att utesluta brist och sjukdom som orsak till att patienten mår dåligt. Blodprovet ger en bra indikation vad gäller de vanligaste orsakerna till depression.

Självhjälp och tips

Depression gör det svårare att hantera vardagliga saker som att ta hand om sig själv. Men det är viktigt att du försöker få tillräckligt med näring, vara fysiskt aktiv och hålla kontakten med vänner och familj. Det finns flera studier som visar att träning kan hjälpa. Lätt träning som promenader eller simning kan avsevärt förbättra ditt humör. Vissa studier visar också positiva effekter av yoga.

Läs även vårt tidigare inlägg om höstdepression.

Vad är personlighet?

1 mar 2021

Personlighetspsykologi är ett väldigt spännande fält. Man kan säga att det har funnits på allvar sedan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Trots att det är ett väletablerat forskningsfält är det svårt att hitta en definition som de flesta kan stå bakom.

I detta inlägg ska två definitioner av personlighet erbjudas. Därefter beskrivs kort åtta olika perspektiv på personlighet. Inlägget avslutas med en summering.

Två definitioner av personlighet

Personlighet kommer ifrån ordet persona på latin som ursprungligen betyder ansiktsmask. Att bära en eller flera masker antyder att personlighet inte är vilka vi egentligen är utan snarare vilka vi väljer att visa oss vara för andra. Så falskt och flyktigt menar ytterstå få att personligheten är. Snarare tyder den senare forskningen på att personlighet är något stabilt och baserat på inre egenskaper. Det finns också sidor av oss som skiftar från en situation till en annan. Därför kan en person uppleva dig på ett sätt medan en annan person som möter dig i en annan situation uppleva dig på ett annat sätt.

Det finns äldre definitioner och senare än dessa två som ska presenteras. Dock hittar man här några av de mest centrala komponenterna.

Defintion 1:

Personlighet är en individs karakteristiska tankemönster, känslomönster och beteendemönster, inklusive psykologiska mekanismer – dolda eller ej – bakom dessa mönster.

Centralt i denna definition är en individs beteendemönster som även andra kan observera samt det som ligger bakom beteendet. Det finns de som menar att det inte finns något bakom våra beteenden. En majoritet av personlighetsforskare lägger ändå vikt vid tankar, känslor och ett flertal mekanismer som t.ex. inkluderar försvarsmekanismer.

Defintion 2:

Denna definition har ett lite annat fokus. Här lyfts omvärlden fram som möjliggör interaktion med andra.

Personlighet kan beskrivas som en konfiguration av kognition, emotion och vanemönster som aktiveras när situationer stimulerar dessa uttryck. Generellt bestämmer personligheten individens unika sätt att förhålla sig till världen.

Tankar, känslor och beteenden finns också med i denna definition men här tas komponenter som situation upp och om att förhålla sig till världen.

Det finns definitioner som lägger mer fokus på det inre och andra definitioner som lägger mer fokus på det yttre och specifikt på interaktion. Det inre kan t.ex. handla om vårt undermedvetna medan det yttre kan handlar om hur vi färgas av vilka vi umgås med både över tid och för stunden.

De små tekniska lösningarna som gör livet lättare

20 jan 2021

Ofta när vi talar om teknologiska framsteg så är det inte ovanligt att det sker med en ganska så negativ framtoning. Sociala medier gör att vi blir beroende av våra telefoner, lösningar i hemmet gör oss lata och bekväma osv. I det här inlägget tänkte jag att det skulle vara betydligt roligare att fokusera på de positiva aspekterna. Även om det är sant att vi  har utvecklat en och annan ovana genom att ständigt vara uppkopplade, så gör det gott att också komma ihåg vad utvecklingen har gett oss.

Nedan följer några småsaker som gör vår vardag smidigare, och som har uppkommit till följd av vår ständiga tillgång till internet, samt att vi med våra mobiler alltid har en liten dator i fickan.

Jämförelsesidor är guld värda

Jag minns tiden då man glatt gjorde ett inköp för att bara några dagar senare upptäcka att samma vara fanns på rea någon annanstans. Idag är det problemet ett minne blott tack vare alla jämförelsesidor. Det finns jämförelsesidor för allt möjligt idag, inte bara för priser – du kan besöka en svensk jämförelsesida för nätcasinon, för bettingsidor, elavtal, lån, för olika avtal med mera.

De senaste åren har marknaden för jämförelsesidor växt otroligt mycket, och i vissa sammanhang kan det faktiskt spara oss otroligt mycket tid.

Gratis telefonsamtal

Har du tänkt på hur lätt – och inte minst billigt – det är för oss att ringa samtal nuförtiden? Jag vet att det åtminstone är någonting som jag tar för givet, trots att det egentligen inte var så många år sedan man räknade antalet minuter i varje samtal och “långdistans” var ett ord som förvandlade telefonräkningen till ett monster.

Visst, vi betalar fortfarande på sätt och vis genom våra abonnemang, men tack vare att appar som Skype m.fl. dök upp på marknaden och mobiloperatörerna gradvis valde att slopa samtalskostnaderna, så kräver processen betydligt mindre tankekraft i dagsläget.

Konflikters svårighetsgrad

25 okt 2020

Av MJ

Tänk dig en grupp studenter som ska komma överens om vad de ska uppnå och hur de ska genomföra sin gruppaktivitet men att de hamnar i en konflikt. Denna konflikt kan bero på olika saker och den kan framför allt vara av olika svårighetsgrad.

De svåraste konflikterna är destruktiva och leder till fortsatta samarbetsproblem samt att minst en i gruppen önskar att få byta till en annan grupp. De lindriga konflikter beror ofta på missuppfattningar eller mindre oenigheter som kan lösas med ett eller några få samtal.

Jag genomförde tillsammans med en kollega en enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Borås. Syftet var att komma åt lite olika aspekter av konflikter i studiegrupper men i detta sammanhang gäller det konflikters svårgihetsgrad. I skrivande stund finns det som mest 210 observationer att analysera. Det är naturligtvis, i normala fall, ösnkvärt med många fler svar för att göra en säker statistisk analys. I detta fall kan man dock tänka att varje deltagare är representant för en hel grupp, faktiskt minst två grupper då de har fått kommentera sina erfarenheter under loppet av fyra terminer. Under en så lång tid hinner de flesta byta studiegrupp flera gånger.

Läs mer om konflikter och konflikthantering i ett tidigare inlägg.

Vad, hur och konfliktens svårighet

En konflikt kan uppstå som en följd av att medlemmarna i en grupp inte är eniga om vad som ska göras. Det händer att det är svårt att tolka uppgiften och uppgiftens mål. Nyckelordet här är VAD. Vad ska uppnås? Vad är målet med uppgiften?

En annan möjlighet är att en konflikt uppstår till följ av en oenighet kring hur uppgiften ska genomföras och kanske inte minst vem som gör vad. De instruktioner en grupp får innehåller sällan information om hur arbetsuppgifter ska genomföras eller hur arbetsuppgifter ska fördelas. Detta borde därför kunna medföra större tolkningsfrihet och större risk för oenighet. Nyckelordet är HUR.

Matchmaker (relationsfixare)

5 sep 2020

Är du själv en person som vill hjälpa dina vänner att hitta en partner? Har du kanske blivit ett fall för en väns försök att fixa ihop dig med någon?

Det finns gott om matchmakers eller relationsfixare. En relationsfixare försöker inte fixa en dålig relation så att den blir bra igen utan försöker bidra till att en relation uppstår i förstaläget.

I detta inlägg ska jag ge ett exempel på försök till parfixning som jag själv råkade ut för. Jag diskuterar det avslutningsvis i mer teoretiska termer.

Första kontakten

När jag var lite drygt 20 träffade jag en tjej som var 17 år. För att kalla henne något kallar jag henne V. Jag uppfattade vår första kontakt som att det var jag som spanade in tjejen och började prata. Det ledde till att vi började ses regelbundet under några veckor. Vi gjorde ganska roliga saker tillsammans. Vi hade fysisk närhet men inga kyssar, hångel eller sex. För det mesta var vi hemma hos mig och spelade spel på datorn.

Jag blev förälder tidigt. Min dotter var, på grund av separation, hos mig några dagar i veckan. Ibland var min dotter hemma när V kom på besök. Jag tyckte de verkade komma bra överens. Några enstaka gånger var vi hemma hos V som bodde hos sina föräldrar och syskon. Det blev kortare vistelser.

En dag bjöd V mig att komma till en fotbollsmatch. V spelade fotboll och jag ville gärna se hur hon var som spelare och hur det gick för laget. När jag väl dök upp satt en av V:s vänner på läktaren och jag satte mig hos henne för att titta på matchen. Vi småpratade lite. För det mesta tittade jag på V som spelade bra och även gjorde mål för sitt lag. Jag tyckte V var rätt så cool, att se henne spela fotboll spädde bara på den uppfattningen, och jag ville fortsätta att umgås med henne.

Psykologiska effekter av att jobba hemifrån

24 aug 2020

Av: MJ

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om för- och nackdelar med att jobba hemifrån. Det inlägget publicerades långt före coronapandemin och de erfarenheter vi har gjort under våren och sommaren 2020.

Det påtvingade distansarbetet har bidragit till nya erfarenheter på gott och ont. I detta inlägg ska jag ta upp en del exempel som både rör vår omgivning och vårt inre.

Trädgård och odling

En effekt av att jobba hemifrån är att man ser om sin närmiljö. Att lägga tiden, som man annars skulle lägga på att pendla eller på att umgås med vänner, på trädgården (eller balkonglådorna) kan vara välgörande. Det kan hålla en sysselsatt, får en finare utsikt plus att trädgårdsarbete har positiva effekter.

Människor som ägnar sig åt jordnära sysslor, d.v.s. sätter händerna i jorden och arbetar med gröna växter, mår bättre därför att trädgårdsarbete:

  • ökar de positiva känslorna
  • ökar livskvalitén
  • ökar välmåendet
  • minskar stress
  • lindrar depression
  • minskar ångest

Att p.g.a. mer arbete hemifrån få tid till trädgården är framför allt en positiv effekt.

Odlingar i stadsmiljö.

Självkänsla och utseende

29 jul 2020

Tänker du dig att människor med attraktivt utseende har bättre självkänsla än människor som inte är nöjda med sitt utseende? Tror du att det är möjligt att öka självkänslan om man förbättrar sitt utseende? I detta inlägg ska jag gå in på dessa frågor.

Först är det bra att särskilja vissa begreppspar som förekommer inom forskning och debatt som rör utseende. Det första begreppsparet är det faktiska självet och det ideala självet. Det andra begreppsparet är självkänsla och självförtroende.

Faktiskt själv och idealt själv

Faktiskt själv står för hur man faktiskt ser ut och är just nu. Det handlar om den bild man har av sig själv i nuläget. Idealt själv står för den man vill bli. Det handlar om att man vill ändra något för att göra om sig till en bättre version av sig själv. Här kan det vara så att man har en förebild som man gärna vill bli mer lik.

Inom utseendeforskning ställs självkänsla i relation både till det faktiska självet och det ideala självet. Många personer får en ökad självkänsla när de kommer närmare det ideala självet. Man ska inte tolka detta som att alla som förändrar sitt utseende får en ökad självkänsla. En del blir besvikna och märker att det ideala självet inte är bättre.

Självkänsla och självförtroende

Det är ganska vanligt att begreppen självkänsla och självförtroende används som synonymer. Så är det inte riktigt. De handlar båda om självet och synen på självet men det rör sig om olika aspekter av självet.

Självkänsla står för det värde man ger sig själv. Detta påverkas av många faktorer. Vad andra säger om ens utseende kan påverka självbilden och det värde man ger sig själv. Hur man själv upplever sitt utseende i förhållande till t.ex. idoler kan spela in. Värdet kan också påverkas av hur älskad man känner sig av sina närmaste. Se mer under sista rubriken.

Självförtroende är kopplat till förmåga och prestation. En person som tror sig kunna prestera inom ett eller flera områden kan ha ett högre självförtroende än en person som ofta misslyckas. Att prestera är inte alltid en faktisk och objektiv värdering. Vissa personer tycker att de presterar bra medan andra i omgivningen inte tycker att prestationerna är så märkvärdiga. I andra fall kan en person tycka att hen presterar dåligt eller mediokert medan andra i omgivningen tycker att prestationen är på en hög nivå.

I detta inlägg är det självkänsla som avses eftersom det främst är i relation till självkänsla som utseende har studerats.

Hår och utseende

En studie från 2000 visar ganska tydligt att självkänslan ökar när man har varit hos frisören. Detta verkar dock bara gälla för kvinnor, eller nästan enbart för kvinnor. Män får inte en boost av att snygga till håret på samma sätt. Män som tappar hår kan däremot få en ökad självkänsla när de får håret tillbaka.

Att byta frisyr eller att få en snyggare frisyr som ligger närmare det ideala självet innefattar även hårförlängning. Det kan spela roll vilken kvalitet löshåret har. Hos Poze hair finns det en stor variation av hår som gör att man lätt hittar det som passar bäst. Det gäller både kvinnor och män.

Värmeslag och nedsatt kognitiv funktion

29 jun 2020

Värmeslag, som också går under benämningen hypertermi eller solsting, kan uppstå vid höga temperaturer och påverka våra tankeförmågor. I detta inlägg listas de typiska nedsättningarna av kongitiv funktion.

Kognition innefattar allt som rör tänkande och tankeförmåga. Det inkluderar också minnen av olika slag. När hjärnan blir upphettad klarar den inte av att fungera som den ska och vissa delar släcks ned eller utför felaktig informationsprocessning.

Merparten av inläggets innehåll är hämtat från en vetenskaplig artikel om hypertermi och nedsatta funktioner i kroppen. Den tar upp vilka effekterna blir när hjärnan blir för varm, något den blir redan vid låg feber (ca 37.5 grader). Hjärnan är mycket känslig för värme och behöver hela tiden kylas ned.

Ändrat aktivitetsmönster i hjärnan

Redan vid lite för höga temperaturer i hjärnan sker en förändring i hjärnans aktivitetsmönster. Hjärnan har fyra lober i varje hjärnhalva. Längst fram ligger pannloben. På sidan (vid örat ungefär) ligger tinningloben. Upptill och i den bakre halvan ligger hjässloben. Längst bak ligger nackloben. I vanliga fall är aktiviteten i hjärnan jämt fördelad mellan olika lober. Vid förhöjd temperatur ökar aktiviteten i pannloben samtidigt som den minskar i övriga lober. Det skulle t.ex. kunna medföra att vi får förvrängda sinnesintryck från öron (som huvudsakligen processas i tinningloben) och ögon (som huvudsakligen processas i nackloben). Det kan bidra till att man känner sig yr och i värsta fall hallucinerar.

Under nya hjärnbarken med de fyra loberna ligger det limbiska systemet. Detta får också ökad aktivitet vid förhöjd kroppstemperatur. Här processas känslor, minnen och lärande. Det kan bl.a. innebära att kroppen befinner sig i ett förhöjt krisläge och fokuserar på sådant som kan förvärra tillståndet eller förbättra tillståndet. Vi ska undvika det första och söka oss till det senare.

Uppmärksamhet och korttidsminne

Uppmärksamhet handlar om vilken information vi väljer att ta in genom våra sinnen och som hamnar i centrum för våra tankar. När hjärnan blir varm slutar uppmärksamheten att fungera som den ska. Det kan betyda att vi inte klarar av att rikta uppmärksamheten alls eller att den vandrar från en källa till en annan.

Korttidsminnet kan klara av att hålla flera tankeenheter igång samtidigt inom ett mycket kort tidsspann. När korttidsminnet blir nedsatt klarar vi av en eller några få tankeenheter åt gången. Det betyder att man kan ha glömt början på ett telefonnummer redan när man kommer till mitten och när man kommer till slutet har man bara de sista siffrorna kvar.

Dofter

6 jun 2020

Av MJ

Vi är alla utrustade med samma luktsinne. Betyder det att vi upplever dofter på samma sätt? Betyder det att vi tycker om samma dofter och ogillar samma dofter?

I detta inlägg ska jag ta upp hur luktsinnet fungerar och vad vi har gemensamt och vad som skiljer sig åt.

Människans luktsinne

Luktsinnet hos människan består av 10 kvadratcentimeter av doftceller. Doftceller är så kallade kemoreceptorer som binder specifika molekyler. Det finns en sorts receptor för varje doft.

Doftmolekyler är vanligtvis luftburna. I detta avseende skiljer sig luktsinnet ifrån smaksinnet. Smaksinnet bygger också på kemoreceptorer men dessa måste komma i direkt kontakt med det som smakar, d.v.s. maten. Dofter kan vi känna på långt håll om bara doften kan sprida sig från sin källa, t.ex. grytan där mat tillagas.

Luktsinnet skiljer sig från andra distala sinnen som synsinnet och hörselsinnet. De två senare fungerar på avstånd men de bygger inte på att något från källan vi ser eller hör avges för att synreceptorerna eller hörselreceptorerna ska aktiveras. För att vi ska känna lukten av mat måste molekyler från maten, d.v.s. en liten del av själva maten, färdas genom luften till näsan. När det gäller synsinnet är det ljusvågor som studsar på ytan av ett föremål som sedan färdas till vår näthinna som gör att vi ser. Ljusvågorna har alltså inte varit en del av objektet det studsat på.

När man inser att dofter som vi ogillar kommer från källan, d.v.s. är en liten del av källan, blir det ännu mer osmakigt att veta att de har dragits in genom näsan och förmodligen ned i lungorna. Man kan tänka på doften av någon annans fis eller avföring. De molekylerna som når näsan har varit i någon annans tarmar.

Det har nu i 100 år ansetts att vi kan detektera ca 10 000 olika dofter. Detta ifrågasattas för några år sedan då forskare menade att vi kan särskilja betydligt många fler dofter. Att kunna särskilda är dock inte samma sak som att känna vad det är för doft. Vi kan anta att 10 000 är en underskattning.

Om vi jämför med hundar så har de många fler kvadratcentimeter med doftceller i sin nos. Det spontana antagandet är då att de har fler doftceller och kan känna fler dofter. Med de nya rönen om människan kan detta ifrågasättas. Vad vi med större säkerhet vet är att hundar använder en mycket större andel av hjärnan för att processa dofter. Dofter är mycket viktigare för deras liv och därför har de troligtvis mer omfattande upplevelser av dofter än människor. Vi människor är mindre beroende av dofter men vi kan säkert tränas att bli mer sensitiva. Vissa är redan mer sensitiva från födseln.

Luktsinnet binder alltså doftmolekyler till kemoreceptorerna. Dessa signalerar sedan till den del av hjärnan där doftintryck processas. Det är först då vi får en upplevelse av doften. Dofter har starka kopplingar till känslor och minnen. Vi använder också dofter för att identifiera föda och andra individer. Det vi kallar doftperception kan därför ske på en medveten nivå och på en omedveten nivå. Vi är inte alltid medvetna om att vi sniffar på andra människor på ett liknande sätt som hundar gör. Vi är däremot medvetna om att vi känner doften av mat.

← Äldre inlägg

 

 

Casinon med snabba uttag