Vardagspsykologi - En blogg

Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetsliv, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden.

Värmeslag och nedsatt kognitiv funktion

29 jun 2020

Värmeslag, som också går under benämningen hypertermi eller solsting, kan uppstå vid höga temperaturer och påverka våra tankeförmågor. I detta inlägg listas de typiska nedsättningarna av kongitiv funktion.

Kognition innefattar allt som rör tänkande och tankeförmåga. Det inkluderar också minnen av olika slag. När hjärnan blir upphettad klarar den inte av att fungera som den ska och vissa delar släcks ned eller utför felaktig informationsprocessning.

Merparten av inläggets innehåll är hämtat från en vetenskaplig artikel om hypertermi och nedsatta funktioner i kroppen. Den tar upp vilka effekterna blir när hjärnan blir för varm, något den blir redan vid låg feber (ca 37.5 grader). Hjärnan är mycket känslig för värme och behöver hela tiden kylas ned.

Ändrat aktivitetsmönster i hjärnan

Redan vid lite för höga temperaturer i hjärnan sker en förändring i hjärnans aktivitetsmönster. Hjärnan har fyra lober i varje hjärnhalva. Längst fram ligger pannloben. På sidan (vid örat ungefär) ligger tinningloben. Upptill och i den bakre halvan ligger hjässloben. Längst bak ligger nackloben. I vanliga fall är aktiviteten i hjärnan jämt fördelad mellan olika lober. Vid förhöjd temperatur ökar aktiviteten i pannloben samtidigt som den minskar i övriga lober. Det skulle t.ex. kunna medföra att vi får förvrängda sinnesintryck från öron (som huvudsakligen processas i tinningloben) och ögon (som huvudsakligen processas i nackloben). Det kan bidra till att man känner sig yr och i värsta fall hallucinerar.

Under nya hjärnbarken med de fyra loberna ligger det limbiska systemet. Detta får också ökad aktivitet vid förhöjd kroppstemperatur. Här processas känslor, minnen och lärande. Det kan bl.a. innebära att kroppen befinner sig i ett förhöjt krisläge och fokuserar på sådant som kan förvärra tillståndet eller förbättra tillståndet. Vi ska undvika det första och söka oss till det senare.

Uppmärksamhet och korttidsminne

Uppmärksamhet handlar om vilken information vi väljer att ta in genom våra sinnen och som hamnar i centrum för våra tankar. När hjärnan blir varm slutar uppmärksamheten att fungera som den ska. Det kan betyda att vi inte klarar av att rikta uppmärksamheten alls eller att den vandrar från en källa till en annan.

Korttidsminnet kan klara av att hålla flera tankeenheter igång samtidigt inom ett mycket kort tidsspann. När korttidsminnet blir nedsatt klarar vi av en eller några få tankeenheter åt gången. Det betyder att man kan ha glömt början på ett telefonnummer redan när man kommer till mitten och när man kommer till slutet har man bara de sista siffrorna kvar.

Dofter

6 jun 2020

Av MJ

Vi är alla utrustade med samma luktsinne. Betyder det att vi upplever dofter på samma sätt? Betyder det att vi tycker om samma dofter och ogillar samma dofter?

I detta inlägg ska jag ta upp hur luktsinnet fungerar och vad vi har gemensamt och vad som skiljer sig åt.

Människans luktsinne

Luktsinnet hos människan består av 10 kvadratcentimeter av doftceller. Doftceller är så kallade kemoreceptorer som binder specifika molekyler. Det finns en sorts receptor för varje doft.

Doftmolekyler är vanligtvis luftburna. I detta avseende skiljer sig luktsinnet ifrån smaksinnet. Smaksinnet bygger också på kemoreceptorer men dessa måste komma i direkt kontakt med det som smakar, d.v.s. maten. Dofter kan vi känna på långt håll om bara doften kan sprida sig från sin källa, t.ex. grytan där mat tillagas.

Luktsinnet skiljer sig från andra distala sinnen som synsinnet och hörselsinnet. De två senare fungerar på avstånd men de bygger inte på att något från källan vi ser eller hör avges för att synreceptorerna eller hörselreceptorerna ska aktiveras. För att vi ska känna lukten av mat måste molekyler från maten, d.v.s. en liten del av själva maten, färdas genom luften till näsan. När det gäller synsinnet är det ljusvågor som studsar på ytan av ett föremål som sedan färdas till vår näthinna som gör att vi ser. Ljusvågorna har alltså inte varit en del av objektet det studsat på.

När man inser att dofter som vi ogillar kommer från källan, d.v.s. är en liten del av källan, blir det ännu mer osmakigt att veta att de har dragits in genom näsan och förmodligen ned i lungorna. Man kan tänka på doften av någon annans fis eller avföring. De molekylerna som når näsan har varit i någon annans tarmar.

Det har nu i 100 år ansetts att vi kan detektera ca 10 000 olika dofter. Detta ifrågasattas för några år sedan då forskare menade att vi kan särskilja betydligt många fler dofter. Att kunna särskilda är dock inte samma sak som att känna vad det är för doft. Vi kan anta att 10 000 är en underskattning.

Om vi jämför med hundar så har de många fler kvadratcentimeter med doftceller i sin nos. Det spontana antagandet är då att de har fler doftceller och kan känna fler dofter. Med de nya rönen om människan kan detta ifrågasättas. Vad vi med större säkerhet vet är att hundar använder en mycket större andel av hjärnan för att processa dofter. Dofter är mycket viktigare för deras liv och därför har de troligtvis mer omfattande upplevelser av dofter än människor. Vi människor är mindre beroende av dofter men vi kan säkert tränas att bli mer sensitiva. Vissa är redan mer sensitiva från födseln.

Luktsinnet binder alltså doftmolekyler till kemoreceptorerna. Dessa signalerar sedan till den del av hjärnan där doftintryck processas. Det är först då vi får en upplevelse av doften. Dofter har starka kopplingar till känslor och minnen. Vi använder också dofter för att identifiera föda och andra individer. Det vi kallar doftperception kan därför ske på en medveten nivå och på en omedveten nivå. Vi är inte alltid medvetna om att vi sniffar på andra människor på ett liknande sätt som hundar gör. Vi är däremot medvetna om att vi känner doften av mat.

Att ljuga eller inte ljuga?

24 apr 2020

Skulle du avsiktligt prata om någon annan på ett negativt sätt när den personen lyssnar? Om en person kommer med kläder som inte sitter så bra, skulle du rätt ut säga det då?

Skulle du berätta om dina svagheter som kan få dig att framstå som sämre än du är? I en arbetsintervju är det troligt att man undanhåller sina mindre uppskattade sidor för att ha bättre chans att få jobbet.

Vi väljer ganska ofta att ljuga och skälet är tämligen rationellt. Det gynnar våra relationer att inte vara helt ärliga. Det är bättre för vårt sociala samspel att kapa av sådant som får andra att studsa till. Man undviker att såra andra, stöta sig med andra eller framstå som otrevlig och osmidig.

Vad är en lögn?

Innan man reflekterar kring om det är ok att ljuga eller inte är det bäst att klargöra vad en lögn är.

En lögn är något man kommunicerar till andra som man själv vet inte stämmer med verkligheten. Här ingår också att man har en åsikt men inte uttalar den på en direkt fråga. Avsiktligt undanhållande av information är en lögn. Att kommunicera information som inte stämmer och som förmedlas med avsikt att skada någon är en lögn. Att kommunicera något som inte stämmer, d.v.s. att man t.ex. säger motsatsen än vad som är fallet, med avsikt att skydda någon är också en lögn.

Krishantering vid epidemiutbrott

15 mar 2020

Av MJ

Detta inlägg baseras inte på forskning som mina flesta inlägg gör. Jag skriver helt baserat på mina erfarenheter av den senaste veckans reaktioner på coronavirusets spridning i Sverige.

Jag har framför allt märkt att den stora mängd information som cirulerar i samhället både via nyterna och på arbetsplatser/skolor/lärosäten ställer till problem. Å ena sidan gäller det den omfattande mängden av information och å andra sidan handlar det om hur man tolkar informationen.

Ett samhälle som ställer om för att möta en epidemi visar upp sin fulla komplexitet. Vem hade trott att hotellvistelser, sportevenemang, besök på äldreboende, tillgång på torrmjölk och sjukdomssymtom alla dyker upp i nyhetsflödet som en effekt av coronavirusets spridning.

Det finns nästan ingen sektor i samhället som inte blir påverkad. Samtidigt märker vi att vissa sektorer påverkas mer än andra. Några branscher kan dra nytta av krisen medan andra får det värre än de någonsin har haft. Allt detta matas ut i nyheterna och på diverse forum.

Det som är svårt för många är att läsa en informationstext sakligt. När en större organisation ska informera sina medarbetare behöver man ofta skriva till alla vilket gör att det blir mycket text. I all text tappar man som läsande medarbetare bort sig och missar att den väsentliga informationen är framskriven. Som en följd av missen blir man osäker och/eller kontaktar sin chef för att fråga. I vissa fall klagar man till sin chef för att informationen saknas.

Stressade människor misstolkar mer än lugna människor. Den information som går ut till medborgare respektive medarbetare är ofta saklig men i sitt stressade tillstånd läser man det som man tror är till sin egen nackdel. Om man försöker lugna ner sig och läser samma text igen märker man att det står något annat än vad först man trodde.

Psykologiska egenskaper hos framgångsrika pokerspelare

18 feb 2020

Att poker är ett kortspel är det kanske ingen som sätter sig emot. Det spelas med kort så det är så klart ett kortspel. Men vad många inte tänker på är att det faktiskt egentligen är ett spel som handlar om spelarnas beteende. Den som känner till poker vet att det inte alltid är den bästa handen som vinner utan istället kan den med sämsta korten gå segrande därifrån. Hur kan det komma sig? Jo, allt handlar om psykologi.

Bakgrund

Förutom att ha rätt psykologiska förutsättningar kan det även vara en fördel att ha en passande bakgrund. Detta är någonting som många professionella pokerspelare också har. Visst är det viktigt att ha ett intresse för spelet men rätt utbildning eller tidigare erfarenheter kan också spela stor roll i om du blir framgångsrik eller inte. Det är ju knappast någon hemlighet att många av de största spelarna har en bakgrund som har gett dem användbara verktyg som de kunnat applicera på sitt spel.

Ett exempel är den tyska pokerspelaren Felix Schneiders som har en examen i matematik som säkerligen ger honom ett övertag när det gäller att beräkna sannolikheten för vilka kort hans motståndare har. En av hans lagkamrater från Team PokerStars, Chris Moneymaker, har ett förflutet som revisor. Ett yrke som har gett honom ett kalkylerande sinne för hur han ska lägga upp sitt spel på lång sikt.

Kärleksrelationer och smeknamn

23 jan 2020

När Molly Sandén släppte låten "Alla våra smeknamn" satte hon fingret på ett fenomen som många inte tänker på men som är ett tydligt tecken på vad som skapas i en nära relation. I detta inlägg ska jag beskriva hur vi kommunicerar med varandra i nära relationer med kopplingar till Sandéns låt.

Trappstegsmodellen

Det finns en modell som kallas trappstegsmodellen som beskriver hur kommunikationen ändras när relationen förändras. De första fem stegen beskriver hur vi kommer närmare varandra och de fem sista stegen beskriver hur vi glider isär.

I det första steget på väg mot en djupare relation hälsar man på varandra och presenterar sig själv. I det andra steget sonderar man varandras intressen för att se hur lika man är och om det finns en grund för en djupare relation.

Många kontakter upphör vid steg ett eller steg två. De som märker att de har något gemensamt eller något de vill undersöka närmare går vidare till steg tre. Där börjar man ta på varandra (beröring, kramar) och avslöja vissa hemligheter. Det blir ganska vanligt att man pratar om sig som ett "vi".

Många vänner stannar till på steg tre där de tycker att de vet var de har varandra. Kärlekspar som håller ihop mer än några månader hamnar på steg fyra där intimiteten har blommat ut och man har ett eller flera smeknamn på sin partner. Det är t.ex. vanligt att man exklusivt kallar sin partner för älskling, darling eller snutten. Ingen annan får bli kallad detsamma. Man kan till och med ha smeknamn på sin partners genitalier.

När man har befunnit sig på steg fyra länge har man vant sig vid närheten och de unika uttrycken som bara förekommer mellan de två älskande. Att helt plötsligt avbryta dessa intima vanemönster känns inte bara konstigt utan också väldigt smärtsamt.

Uppbrottet och allt som finns kvar

I sången "Alla våra smeknamn" som uppstod efter uppbrottet med Danny Saucedo som kärlekspartner kan de fortfarande mötas i olika sammanhang eftersom de tillhör samma bransch och har gemensamma vänner. Vad ska Molly kalla Danny då? Hon brukar använda ett av de smeknamn som hon bara säger till honom.

Molly Sandén skriver i refrängens första två rader: "Vad ska jag kalla dig nu? Att säga namnet känns ju bara för sjukt". Det är konstigt att man efter att ha kallat någon "älskling" i flera år plötsligt kalla denna person vid förnamn.

Gott Nytt År

31 dec 2019

Vi önskar våra läsare och följare ett riktigt Gott Nytt År.

Vad har du för förväntningar på det nya året och det nya decenniet?

 

Beslutsfattande i spel och gambling

30 okt 2019

Vi fattar mängder med beslut varje dag. En uppskattning är att vi fattar 35 000 beslut dagligen. I flera fall behöver vi inte vara särskilt medvetna om att vi fattar besluten. I andra fall måste vi vara fullt medvetna om de beslut vi fattar.

Anta att jag är törstig. Först ska jag då fatta beslutet om jag ska dricka eller inte. När jag väl beslutar mig för att dricka måste jag också besluta mig för vad jag ska dricka. Jag väljer kranvatten och sätter på kranen. Hur länge ska jag låta vattnet spola innan jag fyller på mitt glas? Om jag beslutar mig för att det ska vara så kallt det kan bli, ur just min kran, får jag låta det rinna ett tag och sedan fylla på glaset. Jag behövde i detta enkla exempel fatta flera beslut bara för att släcka min törst.

Det finns situationer som är långt mer komplexa samtidigt som de kan vara nya för oss. Då behövs mycket information innan beslutet tas. Ett exempel som passar bra i sammanhanget är gambling, att spela om pengar online. Just nu finns det många alternativ att välja mellan som kräver ett flertal beslut innan man ens har börjat spela.

Val av spelbolag baserat på bonusar

En lösning på detta stora urval är att hitta sajter som ger rekommendationer, recensioner, rating av sajter, listar de med lägsta insatserna, listar de med högsta bonusarna på insatta pengar och de med högsta vinsterna. På Svenska Casino listar de bl.a. sajter enligt bonusar. Det innebär till exempel att du kan sätta in 500 på ditt spelkonto och få spela för 1500. Så generöst. Svenska Casino förklarar detta med bonusar och att kraven kan se ganska olika ut. Det innebär inte alltid att du rakt av får pengar till ditt spelkonto, det krävs en motprestation.

Du får bonuspengar att spela för men de är låsta tills du har investerat mer.

Forskare som har studerat beslutsfattande och gambling, t.ex. Luke Clark, menar att det finns två modeller för hur vi fattar beslut när vi spelar. Den ena är en kognitiv modell som bygger på vårt tänkande som i sin tur bygger på att vi kan dra slutsatser från den information vi får tillgång till. Även när vi har korrekt information presenterad på ett tydligt sätt har många av oss en tendens att tänka fel och beslutet fattas på en felaktig grund. Den andra modellen utgår från känslor och belöningar. Ibland får vi inre belöningar utan att vi har gjort något bra. Beslutet att fortsätta då kan vara baserat på att vi faktiskt har gjort något fel.

Ögonkontaktseffekten

19 okt 2019

Ögonkontaktseffekten (eng. the eye contact effect), som faktiskt handlar om flera effekter, heter så för att det uppstår en rad effekter när vi möter varandras blickar under några sekunder eller längre. I detta inlägg presenteras några av dessa effekter.

Det sägs ibland att ögonen är ett fönster in i en människas själ. Vissa tror att något kommer ut ur våra ögon och träffar den man tittar på. Därför har det länge funnits en mystik kring våra ögon. I en del kulturer pratar man till och med om det onda ögat som att något med sin blick har visat sitt ogillande eller ännu värre förbannat någon. Detta inlägg har en mer avskalad och neutral vinkling. Vad vi kan göra med våra ögon, förutom att se, är inte så mystiskt men ändå fascinerande.

Den sociala hjärnan

När vi möter en annan människas blick aktiveras omgående ett flertal regioner i vår hjärna. De flesta av dessa regioner utgör det nätverk som vanligtvis kallas den sociala hjärnan. Merparten av dessa regioner finns i främre delen av hjärnan, bakom pannan, bakom främre delen av tinningen och, faktiskt, bakom ögonen. Detta indikerar ögonkontaktens sociala natur och att vi har behov av att hålla koll på andras ögon.

Höstdepression?

11 okt 2019

Ett samlingsnamn för syndrom som uppstår under vissa perioder är årstidsbundna affektiva syndrom där årstidsbunden depression är ett typiskt exempel. Hos många går det under namnet höstdepression men det är lika korrekt att kalla det vinterdepression. Årstidsbunden depression kan också uppstå på våren. Vissa drabbas både vår och höst.

Misstänker du att du eller någon närstående lider av höstdepression? Lär dig lite mer om vad som kan orsaka årstidsbunden depression och vilka symtomen är. Här hittar du även förslag på vad som går att göra på egen hand för att må bättre.

Yttre faktorer som kan påverka höstdepression

Det heter årstidsbunden depression för att symtomen återkommer vid ungefär samma tidpunkt på året och håller i sig ungefär lika länge. Den vanliga perioden är november till och med februari. För en del inträffar det så snart sommaren med de långa ljusrika dagarna är över någon gång i september eller oktober.

Årstidsbunden depression är mycket vanligare långt ifrån ekvatorn där årstidsväxlingarna är stora. I Sverige skiljer sig längden på dagen i slutet på juni mycket ifrån längden på dagen i slutet på december. Den ljusa delen av dygnet är vid sommarsolståndet 18 timmar och 6 minuter i Göteborg. Dagens längd vid vintersolståndet, på samma plats, är 6 timmar och 32 minuter. Skillnaden är nästan tolv timmar. Om man bor i Abisko går solen inte ned när det är sommarsolstånd medan solen inte går upp vid vintersolståndet. Skillnaden är 24 timmar.

En motkraft på de norra delarna av jordklotet, t.ex. där vi i Sverige bor, är snön som ger ljus i mörkret. Snöfria vintrar kan vara extra svåra.

Spänningen i att spela och vinna

1 okt 2019

Vad är det som gör att många av oss vill spela spel, lotto och casino? I en studie med 5500 spelare fick de svara på frågan varför de så gärna vill spela. De faktorer som framstår som viktigast är:

  1. Chansen att vinna stora pengar.
  2. För att det är roligt.
  3. För att det är spännande.

På grund av att man kan vinna stora pengar har flera spelare också en hög tolerans för hur mycket de är beredda att förlora. Ju mer man kan vinna desto mer är man beredd att satsa.

Hela poängen med att spela, vilken sorts spel det än handlar om, är att det är kul. Det är ett avbrott från andra kravfyllda aktiviteter och uppgifter som vi bär med oss. När man är i ett tillstånd där det är roligt glömmer man av sina bekymmer för en stund. Den sociala stämningen runt spelet gör det ännu roligare. Man skojar med andra spelare och gläds även när andra vinner.

Att spela blir sällan så avslappnat att man tappar bort spänningen. Möjligheten att vinna stort är spännande men även möjligheten att vinna mindre summor. I de spel där man går stegvis mot en vinst byggs spänningen upp mer och mer. Klassiska spel på casino som kortspel, tärningsspel eller roulett har dessa stegrande spänningsmoment. Även om man inte vinner är man upprymd.

Vad betyder interim och interimschef?

1 sep 2019

Detta inlägg ska ta upp vad interimschef är och gå in på de psykologiska utmaningarna med detta. För att få till en god grund är det bra att klarlägga vad interim betyder.

Ordet interim är latin och består av två orddelar: inter-im. Inter betyder mellan och im betyder är (eller vara). När man slår ihop dessa två ord blir det: det som är emellan.

Redan sedan ordet interim började användas på 1500-talet har betydelsen varit mellantid, övergångstid, tillfällig eller provisorisk. Lite beroende på hur man använder ordet är det ett substantiv, adjektiv eller adverb. Interim med betydelsen en övergångstid är ett substantiv medan interim med betydelsen tillfällig är ett adjektiv.

För att det ska vara lite enklare att förstå hur man använder ordet interim kan man ta ett exempel från en ganska nylig historisk händelse. När USA och de allierade lyckades störta Saddam Hussein och hans styre i Irak blev landet utan styre. Då tillsattes en tillfällig regering, en så kallad interimsregering, som skulle styra landet tills det gick att få till stånd val av en ny regering.

Interim betyder i exemplet en begränsad tid mellan den period då Hussein styrde Irak tills den period då en folkvald regering styrde Irak. Interimsregeringen var en tidsbegränsad regering och en övergångsregering, en regering i övergången mellan två stabila regeringstillstånd. I det här fallet varade övergångsperioden mellan juni 2004 och maj 2005.

Ett interimstillstånd, som användes under första halvan av 1900-talet, var ett tillfälligt tillstånd för att få uppehålla sig inom landet Sverige. Tillståndet gäller alltså enbart en kort och begränsad tid. Ett interimskvitto är ett tillfälligt kvitto som gäller tills ett komplett och slutligt kvitto skrivs och lämnas för ett köp.

Interimschef

Ordet interimschef har använts i det svenska språket sedan slutet av 1700-talet. När man tittar på de fall som finns dokumenterade får man intrycket av att en interimschef är en tillfällig chef under den ordinarie chefens frånvaro. Om den ordinarie chefen är utomlands under en längre tid är interimschefen ställföreträdande chef. I det här fallet kan man säga att den tillfälliga chefen är en vikarierande chef.

Den mest typiska användningen av interimschef idag är när en ordinarie chef har slutat på grund av ett erbjudande om ny tjänst eller på grund av allvarliga hälsoproblem. Eftersom den ordinarie chefen försvinner rätt så plötsligt och det vanligtvis tar tid att rekrytera en ny ordinarie chef behövs någon som leder verksamheten under tiden. Detta är inte en vikarierande chef eftersom det inte finns någon att vikariera för. Interimschefen är en övergångschef.

Vissa konsulter tar uppdrag som interimschef men det är vanligast att en specialiserad byrå förmedlar lämpliga personer för uppdraget. Ett av de mer anlitade företagen för förmedling av interimschefer är Brightmill. De har lång erfarenhet av att finna passande chefer för tillfälliga uppgifter och har en god förståelse för vad det är som gör att man hittar rätt person.

Ny på jobbet? - de tre socialiseringsfaserna

24 aug 2019

Alla som är eller har varit anställda har någon gång varit ny på jobbet. Det är med blandade känslor man gör sin första dag. Man är laddad, förväntansfull och nervös på samma gång.

Några enstaka få hamnar på en arbetsplats mycket plötsligt och närmast av enslump. För övriga har man hunnit sätta sig in i vem arbetsgivaren är och samtidigt bilda sig en uppfattning om man vill vara anställd av just den arbetsgivare.

När man pratar om första dagen och vissa förberedelser berör man de tre faserna i socialiseringsprocessen som alla går igenom när de börjar på ett nytt jobb. Faserna kallas:

  • Förväntansfasen
  • Mötasfasen
  • Metamorfosfasen

Man kan lätt föreställa sig att dessa faser är mycket korta. I själv verket kan varje fas vara i månader eller längre. Detta kommer att framgå i nedan genomgång av de tre faserna.

Förväntansfasen

Att socialiseras handlar mycket om att anpassa sig och inrätta sig i ett visst sätt att vara. En person med god självkänndom kan tänka att det är lättare att anpassa sig om man hamnar i en organisation där de redan tänker på ett liknande sätt som man själv gör.

Förväntansfasen startar när man drömmer om eller överväger att börja jobba på en specifik arbetsplats. Det kan vara ett företag som tydligt profilierar sig som företaget med höga ambitioner. Om man själv har höga ambitioner, vill förbättra världen på något sätt eller göra sig ett namn i branschen, är det troligt att man söker sig till ett likvärdigt företag.

Om man själv drivs av ett hållbarhetstänk är det troligt att man söker sig till ett företag som satsar på hållbarhet. Den djärva kan dock tänka att ett företag som helt saknar hållbarhetskunskaperna och söker någon som kan starta upp detta arbete behöver just honom eller henne. Det kan alltså handla om att känna sig behövd eller se sig själv utföra ett viktigt arbete.

Handlingsutrymme - vad är det?

30 jul 2019

En människas handlingsutrymme är i första hand något mentalt. Handlingsutrymmet sätter upp gränser för vad du kan göra och inte. Vad vi vill och behöver å ena sidan och vad vi kan göra å andra sidan bygger på en mix av olika faktorer. Sammantaget utgör dessa faktorer en mental karta som sätter upp möjligheter och hinder. Dessa möjligheter och hinder finns inte nödvändigtvis utanför oss. Ett annat sätt att uttrycka det är att den inre kartan inte nödvändigtvis stämmer överens med den yttre terrängen. Det mentala handlingsutrymmet kan vara mindre än vad världen faktiskt erbjuder eller större än vad som rimligtvis är möjligt (t.ex. att kunna flyga enbart med hjälp av armar och ben).

För enkelhetens skull kan jag börja med att beskriva ett handlingsutrymme med fysiska begränsningar. En person som är frihetsberövad, d.v.s. sitter inspärrad i ett fängelse eller motsvarande, har en begränsad fysisk yta att röra sig inom. Det som normalt går att göra utanför den begränsade ytan och som inte kan utföras innanför den begränsade ytan utgör en inskränkning på handlingsutrymmet.

När du är inspärrad kan du inte prata med vem du vill. Du kan inte få tag på vissa resurser när du vill. Du kan inte utföra vissa handlingar, vilket innebär ett minskat handlingsutrymme. En intern kan inte sticka ut och jogga i skogen när han eller hon vill. Det medför en inskränkning på handlingsutrymmet. En person som sitter inspärrad men vill ägna hela dagarna åt meditation upplever dock inte den yttre begränsningen som ett hinder för sin inre resa och därmed är handlingsutrymmet precis så omfattande som individen behöver.

Om man lämnar de extrema formerna av inskränkta handlingsytrymmen kan man titta på hur det ser ut för varje människa idag, i Sverige. Det finns en rad externa och interna faktorer som påverkar vad vi tycker att vi kan göra. De externa faktorerna finns utanför oss och de interna är vi själva bärare av, delvis oberoende av andra.

Framgång i arbetslivet - hur attraktiv är du som arbetssökande?

15 jul 2019

Framgång i arbetslivet kan mätas på lite olika sätt. Dels tittar man på hur tillfreds de anställda är med sitt arbete och/eller hur väl de anställda genomför sina arbetsuppgifter (prestation). De som utför sina arbetsuppgifter på ett bättre sätt anses mer framgångsrika. Att bidra med innovation till sin arbetsplats är också ett tecken på framgång som är en specifik form av prestation. Dels tittar man på lön, yrkesstatus och position i den organisation man är anställd. Att ha en tjänst som är statusfylld, nått högre upp i en hierarki eller fått en tjänst som kräver högre ansvar ses också som en form av framgång. Även tillfredställelse med sin karriär fungerar som ett mått på framgång i arbetet. I flera studier framgår det att den främsta faktorn som förutser tillfredställelse med karriären är vilken lön man har.

Enligt psykologiforskarna Paul Sackett och Philip Walmsley finns det en viss uppsättning individrelaterade faktorer som påverkar hur attraktiv du är som arbetssökande. De har samlat följande individuella egenskaper, förmågor och kompetenser för att bedöma vilka som har störst inverkan:

  1. Pålitlighet/ordningsamhet (16.5%)
  2. Kognitiva förmågor (16.0%)
  3. Interpersonell kompetens (13.0%)
  4. Kunskap och specifika kompetenser (10.0%)
  5. Kommunikationskompetens (8.0%)
  6. Extrovert (6%)
  7. Emotionellt stabil (6%)
  8. Ledarskapsförmåga (6%)
  9. Övriga faktorer tillsammans (18.5%)

Som du kan se i listan är det personlighetsdraget pålitlig/ordningsam tillsammans med kognitiva förmågorsom som bedöms som mest avgörande. Detta är ett sätt att se på hur individrelaterade faktorer spelar in. De kan säkert vara tankeväckande och vägledande men det finns en rad andra faktorer som bör beaktas.

← Äldre inlägg