Vardagspsykologi - En blogg

Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetsliv, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden. För dig som behöver ett stödjande samtal finns det psykologer online.

 

Konflikters svårighetsgrad

25 okt 2020

Av MJ

Tänk dig en grupp studenter som ska komma överens om vad de ska uppnå och hur de ska genomföra sin gruppaktivitet men att de hamnar i en konflikt. Denna konflikt kan bero på olika saker och den kan framför allt vara av olika svårighetsgrad.

De svåraste konflikterna är destruktiva och leder till fortsatta samarbetsproblem samt att minst en i gruppen önskar att få byta till en annan grupp. De lindriga konflikter beror ofta på missuppfattningar eller mindre oenigheter som kan lösas med ett eller några få samtal.

Jag genomförde tillsammans med en kollega en enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Borås. Syftet var att komma åt lite olika aspekter av konflikter i studiegrupper men i detta sammanhang gäller det konflikters svårgihetsgrad. I skrivande stund finns det som mest 210 observationer att analysera. Det är naturligtvis, i normala fall, ösnkvärt med många fler svar för att göra en säker statistisk analys. I detta fall kan man dock tänka att varje deltagare är representant för en hel grupp, faktiskt minst två grupper då de har fått kommentera sina erfarenheter under loppet av fyra terminer. Under en så lång tid hinner de flesta byta studiegrupp flera gånger.

Läs mer om konflikter och konflikthantering i ett tidigare inlägg.

Vad, hur och konfliktens svårighet

En konflikt kan uppstå som en följd av att medlemmarna i en grupp inte är eniga om vad som ska göras. Det händer att det är svårt att tolka uppgiften och uppgiftens mål. Nyckelordet här är VAD. Vad ska uppnås? Vad är målet med uppgiften?

En annan möjlighet är att en konflikt uppstår till följ av en oenighet kring hur uppgiften ska genomföras och kanske inte minst vem som gör vad. De instruktioner en grupp får innehåller sällan information om hur arbetsuppgifter ska genomföras eller hur arbetsuppgifter ska fördelas. Detta borde därför kunna medföra större tolkningsfrihet och större risk för oenighet. Nyckelordet är HUR.

Matchmaker (relationsfixare)

5 sep 2020

Är du själv en person som vill hjälpa dina vänner att hitta en partner? Har du kanske blivit ett fall för en väns försök att fixa ihop dig med någon?

Det finns gott om matchmakers eller relationsfixare. En relationsfixare försöker inte fixa en dålig relation så att den blir bra igen utan försöker bidra till att en relation uppstår i förstaläget.

I detta inlägg ska jag ge ett exempel på försök till parfixning som jag själv råkade ut för. Jag diskuterar det avslutningsvis i mer teoretiska termer.

Första kontakten

När jag var lite drygt 20 träffade jag en tjej som var 17 år. För att kalla henne något kallar jag henne V. Jag uppfattade vår första kontakt som att det var jag som spanade in tjejen och började prata. Det ledde till att vi började ses regelbundet under några veckor. Vi gjorde ganska roliga saker tillsammans. Vi hade fysisk närhet men inga kyssar, hångel eller sex. För det mesta var vi hemma hos mig och spelade spel på datorn.

Jag blev förälder tidigt. Min dotter var, på grund av separation, hos mig några dagar i veckan. Ibland var min dotter hemma när V kom på besök. Jag tyckte de verkade komma bra överens. Några enstaka gånger var vi hemma hos V som bodde hos sina föräldrar och syskon. Det blev kortare vistelser.

En dag bjöd V mig att komma till en fotbollsmatch. V spelade fotboll och jag ville gärna se hur hon var som spelare och hur det gick för laget. När jag väl dök upp satt en av V:s vänner på läktaren och jag satte mig hos henne för att titta på matchen. Vi småpratade lite. För det mesta tittade jag på V som spelade bra och även gjorde mål för sitt lag. Jag tyckte V var rätt så cool, att se henne spela fotboll spädde bara på den uppfattningen, och jag ville fortsätta att umgås med henne.

Psykologiska effekter av att jobba hemifrån

24 aug 2020

Av: MJ

Jag har i ett tidigare inlägg skrivit om för- och nackdelar med att jobba hemifrån. Det inlägget publicerades långt före coronapandemin och de erfarenheter vi har gjort under våren och sommaren 2020.

Det påtvingade distansarbetet har bidragit till nya erfarenheter på gott och ont. I detta inlägg ska jag ta upp en del exempel som både rör vår omgivning och vårt inre.

Trädgård och odling

En effekt av att jobba hemifrån är att man ser om sin närmiljö. Att lägga tiden, som man annars skulle lägga på att pendla eller på att umgås med vänner, på trädgården (eller balkonglådorna) kan vara välgörande. Det kan hålla en sysselsatt, får en finare utsikt plus att trädgårdsarbete har positiva effekter.

Människor som ägnar sig åt jordnära sysslor, d.v.s. sätter händerna i jorden och arbetar med gröna växter, mår bättre därför att trädgårdsarbete:

  • ökar de positiva känslorna
  • ökar livskvalitén
  • ökar välmåendet
  • minskar stress
  • lindrar depression
  • minskar ångest

Att p.g.a. mer arbete hemifrån få tid till trädgården är framför allt en positiv effekt.

Odlingar i stadsmiljö.

Självkänsla och utseende

29 jul 2020

Tänker du dig att människor med attraktivt utseende har bättre självkänsla än människor som inte är nöjda med sitt utseende? Tror du att det är möjligt att öka självkänslan om man förbättrar sitt utseende? I detta inlägg ska jag gå in på dessa frågor.

Först är det bra att särskilja vissa begreppspar som förekommer inom forskning och debatt som rör utseende. Det första begreppsparet är det faktiska självet och det ideala självet. Det andra begreppsparet är självkänsla och självförtroende.

Faktiskt själv och idealt själv

Faktiskt själv står för hur man faktiskt ser ut och är just nu. Det handlar om den bild man har av sig själv i nuläget. Idealt själv står för den man vill bli. Det handlar om att man vill ändra något för att göra om sig till en bättre version av sig själv. Här kan det vara så att man har en förebild som man gärna vill bli mer lik.

Inom utseendeforskning ställs självkänsla i relation både till det faktiska självet och det ideala självet. Många personer får en ökad självkänsla när de kommer närmare det ideala självet. Man ska inte tolka detta som att alla som förändrar sitt utseende får en ökad självkänsla. En del blir besvikna och märker att det ideala självet inte är bättre.

Självkänsla och självförtroende

Det är ganska vanligt att begreppen självkänsla och självförtroende används som synonymer. Så är det inte riktigt. De handlar båda om självet och synen på självet men det rör sig om olika aspekter av självet.

Självkänsla står för det värde man ger sig själv. Detta påverkas av många faktorer. Vad andra säger om ens utseende kan påverka självbilden och det värde man ger sig själv. Hur man själv upplever sitt utseende i förhållande till t.ex. idoler kan spela in. Värdet kan också påverkas av hur älskad man känner sig av sina närmaste. Se mer under sista rubriken.

Självförtroende är kopplat till förmåga och prestation. En person som tror sig kunna prestera inom ett eller flera områden kan ha ett högre självförtroende än en person som ofta misslyckas. Att prestera är inte alltid en faktisk och objektiv värdering. Vissa personer tycker att de presterar bra medan andra i omgivningen inte tycker att prestationerna är så märkvärdiga. I andra fall kan en person tycka att hen presterar dåligt eller mediokert medan andra i omgivningen tycker att prestationen är på en hög nivå.

I detta inlägg är det självkänsla som avses eftersom det främst är i relation till självkänsla som utseende har studerats.

Hår och utseende

En studie från 2000 visar ganska tydligt att självkänslan ökar när man har varit hos frisören. Detta verkar dock bara gälla för kvinnor, eller nästan enbart för kvinnor. Män får inte en boost av att snygga till håret på samma sätt. Män som tappar hår kan däremot få en ökad självkänsla när de får håret tillbaka.

Att byta frisyr eller att få en snyggare frisyr som ligger närmare det ideala självet innefattar även hårförlängning. Det kan spela roll vilken kvalitet löshåret har. Hos Poze hair finns det en stor variation av hår som gör att man lätt hittar det som passar bäst. Det gäller både kvinnor och män.

Värmeslag och nedsatt kognitiv funktion

29 jun 2020

Värmeslag, som också går under benämningen hypertermi eller solsting, kan uppstå vid höga temperaturer och påverka våra tankeförmågor. I detta inlägg listas de typiska nedsättningarna av kongitiv funktion.

Kognition innefattar allt som rör tänkande och tankeförmåga. Det inkluderar också minnen av olika slag. När hjärnan blir upphettad klarar den inte av att fungera som den ska och vissa delar släcks ned eller utför felaktig informationsprocessning.

Merparten av inläggets innehåll är hämtat från en vetenskaplig artikel om hypertermi och nedsatta funktioner i kroppen. Den tar upp vilka effekterna blir när hjärnan blir för varm, något den blir redan vid låg feber (ca 37.5 grader). Hjärnan är mycket känslig för värme och behöver hela tiden kylas ned.

Ändrat aktivitetsmönster i hjärnan

Redan vid lite för höga temperaturer i hjärnan sker en förändring i hjärnans aktivitetsmönster. Hjärnan har fyra lober i varje hjärnhalva. Längst fram ligger pannloben. På sidan (vid örat ungefär) ligger tinningloben. Upptill och i den bakre halvan ligger hjässloben. Längst bak ligger nackloben. I vanliga fall är aktiviteten i hjärnan jämt fördelad mellan olika lober. Vid förhöjd temperatur ökar aktiviteten i pannloben samtidigt som den minskar i övriga lober. Det skulle t.ex. kunna medföra att vi får förvrängda sinnesintryck från öron (som huvudsakligen processas i tinningloben) och ögon (som huvudsakligen processas i nackloben). Det kan bidra till att man känner sig yr och i värsta fall hallucinerar.

Under nya hjärnbarken med de fyra loberna ligger det limbiska systemet. Detta får också ökad aktivitet vid förhöjd kroppstemperatur. Här processas känslor, minnen och lärande. Det kan bl.a. innebära att kroppen befinner sig i ett förhöjt krisläge och fokuserar på sådant som kan förvärra tillståndet eller förbättra tillståndet. Vi ska undvika det första och söka oss till det senare.

Uppmärksamhet och korttidsminne

Uppmärksamhet handlar om vilken information vi väljer att ta in genom våra sinnen och som hamnar i centrum för våra tankar. När hjärnan blir varm slutar uppmärksamheten att fungera som den ska. Det kan betyda att vi inte klarar av att rikta uppmärksamheten alls eller att den vandrar från en källa till en annan.

Korttidsminnet kan klara av att hålla flera tankeenheter igång samtidigt inom ett mycket kort tidsspann. När korttidsminnet blir nedsatt klarar vi av en eller några få tankeenheter åt gången. Det betyder att man kan ha glömt början på ett telefonnummer redan när man kommer till mitten och när man kommer till slutet har man bara de sista siffrorna kvar.

Dofter

6 jun 2020

Av MJ

Vi är alla utrustade med samma luktsinne. Betyder det att vi upplever dofter på samma sätt? Betyder det att vi tycker om samma dofter och ogillar samma dofter?

I detta inlägg ska jag ta upp hur luktsinnet fungerar och vad vi har gemensamt och vad som skiljer sig åt.

Människans luktsinne

Luktsinnet hos människan består av 10 kvadratcentimeter av doftceller. Doftceller är så kallade kemoreceptorer som binder specifika molekyler. Det finns en sorts receptor för varje doft.

Doftmolekyler är vanligtvis luftburna. I detta avseende skiljer sig luktsinnet ifrån smaksinnet. Smaksinnet bygger också på kemoreceptorer men dessa måste komma i direkt kontakt med det som smakar, d.v.s. maten. Dofter kan vi känna på långt håll om bara doften kan sprida sig från sin källa, t.ex. grytan där mat tillagas.

Luktsinnet skiljer sig från andra distala sinnen som synsinnet och hörselsinnet. De två senare fungerar på avstånd men de bygger inte på att något från källan vi ser eller hör avges för att synreceptorerna eller hörselreceptorerna ska aktiveras. För att vi ska känna lukten av mat måste molekyler från maten, d.v.s. en liten del av själva maten, färdas genom luften till näsan. När det gäller synsinnet är det ljusvågor som studsar på ytan av ett föremål som sedan färdas till vår näthinna som gör att vi ser. Ljusvågorna har alltså inte varit en del av objektet det studsat på.

När man inser att dofter som vi ogillar kommer från källan, d.v.s. är en liten del av källan, blir det ännu mer osmakigt att veta att de har dragits in genom näsan och förmodligen ned i lungorna. Man kan tänka på doften av någon annans fis eller avföring. De molekylerna som når näsan har varit i någon annans tarmar.

Det har nu i 100 år ansetts att vi kan detektera ca 10 000 olika dofter. Detta ifrågasattas för några år sedan då forskare menade att vi kan särskilja betydligt många fler dofter. Att kunna särskilda är dock inte samma sak som att känna vad det är för doft. Vi kan anta att 10 000 är en underskattning.

Om vi jämför med hundar så har de många fler kvadratcentimeter med doftceller i sin nos. Det spontana antagandet är då att de har fler doftceller och kan känna fler dofter. Med de nya rönen om människan kan detta ifrågasättas. Vad vi med större säkerhet vet är att hundar använder en mycket större andel av hjärnan för att processa dofter. Dofter är mycket viktigare för deras liv och därför har de troligtvis mer omfattande upplevelser av dofter än människor. Vi människor är mindre beroende av dofter men vi kan säkert tränas att bli mer sensitiva. Vissa är redan mer sensitiva från födseln.

Luktsinnet binder alltså doftmolekyler till kemoreceptorerna. Dessa signalerar sedan till den del av hjärnan där doftintryck processas. Det är först då vi får en upplevelse av doften. Dofter har starka kopplingar till känslor och minnen. Vi använder också dofter för att identifiera föda och andra individer. Det vi kallar doftperception kan därför ske på en medveten nivå och på en omedveten nivå. Vi är inte alltid medvetna om att vi sniffar på andra människor på ett liknande sätt som hundar gör. Vi är däremot medvetna om att vi känner doften av mat.

Att ljuga eller inte ljuga?

24 apr 2020

Skulle du avsiktligt prata om någon annan på ett negativt sätt när den personen lyssnar? Om en person kommer med kläder som inte sitter så bra, skulle du rätt ut säga det då?

Skulle du berätta om dina svagheter som kan få dig att framstå som sämre än du är? I en arbetsintervju är det troligt att man undanhåller sina mindre uppskattade sidor för att ha bättre chans att få jobbet.

Vi väljer ganska ofta att ljuga och skälet är tämligen rationellt. Det gynnar våra relationer att inte vara helt ärliga. Det är bättre för vårt sociala samspel att kapa av sådant som får andra att studsa till. Man undviker att såra andra, stöta sig med andra eller framstå som otrevlig och osmidig.

Vad är en lögn?

Innan man reflekterar kring om det är ok att ljuga eller inte är det bäst att klargöra vad en lögn är.

En lögn är något man kommunicerar till andra som man själv vet inte stämmer med verkligheten. Här ingår också att man har en åsikt men inte uttalar den på en direkt fråga. Avsiktligt undanhållande av information är en lögn. Att kommunicera information som inte stämmer och som förmedlas med avsikt att skada någon är en lögn. Att kommunicera något som inte stämmer, d.v.s. att man t.ex. säger motsatsen än vad som är fallet, med avsikt att skydda någon är också en lögn.

Krishantering vid epidemiutbrott

15 mar 2020

Av MJ

Detta inlägg baseras inte på forskning som mina flesta inlägg gör. Jag skriver helt baserat på mina erfarenheter av den senaste veckans reaktioner på coronavirusets spridning i Sverige.

Jag har framför allt märkt att den stora mängd information som cirulerar i samhället både via nyterna och på arbetsplatser/skolor/lärosäten ställer till problem. Å ena sidan gäller det den omfattande mängden av information och å andra sidan handlar det om hur man tolkar informationen.

Ett samhälle som ställer om för att möta en epidemi visar upp sin fulla komplexitet. Vem hade trott att hotellvistelser, sportevenemang, besök på äldreboende, tillgång på torrmjölk och sjukdomssymtom alla dyker upp i nyhetsflödet som en effekt av coronavirusets spridning.

Det finns nästan ingen sektor i samhället som inte blir påverkad. Samtidigt märker vi att vissa sektorer påverkas mer än andra. Några branscher kan dra nytta av krisen medan andra får det värre än de någonsin har haft. Allt detta matas ut i nyheterna och på diverse forum.

Det som är svårt för många är att läsa en informationstext sakligt. När en större organisation ska informera sina medarbetare behöver man ofta skriva till alla vilket gör att det blir mycket text. I all text tappar man som läsande medarbetare bort sig och missar att den väsentliga informationen är framskriven. Som en följd av missen blir man osäker och/eller kontaktar sin chef för att fråga. I vissa fall klagar man till sin chef för att informationen saknas.

Stressade människor misstolkar mer än lugna människor. Den information som går ut till medborgare respektive medarbetare är ofta saklig men i sitt stressade tillstånd läser man det som man tror är till sin egen nackdel. Om man försöker lugna ner sig och läser samma text igen märker man att det står något annat än vad först man trodde.

Psykologiska egenskaper hos framgångsrika pokerspelare

18 feb 2020

Att poker är ett kortspel är det kanske ingen som sätter sig emot. Det spelas med kort så det är så klart ett kortspel. Men vad många inte tänker på är att det faktiskt egentligen är ett spel som handlar om spelarnas beteende. Den som känner till poker vet att det inte alltid är den bästa handen som vinner utan istället kan den med sämsta korten gå segrande därifrån. Hur kan det komma sig? Jo, allt handlar om psykologi.

Bakgrund

Förutom att ha rätt psykologiska förutsättningar kan det även vara en fördel att ha en passande bakgrund. Detta är någonting som många professionella pokerspelare också har. Visst är det viktigt att ha ett intresse för spelet men rätt utbildning eller tidigare erfarenheter kan också spela stor roll i om du blir framgångsrik eller inte. Det är ju knappast någon hemlighet att många av de största spelarna har en bakgrund som har gett dem användbara verktyg som de kunnat applicera på sitt spel.

Ett exempel är den tyska pokerspelaren Felix Schneiders som har en examen i matematik som säkerligen ger honom ett övertag när det gäller att beräkna sannolikheten för vilka kort hans motståndare har. En av hans lagkamrater från Team PokerStars, Chris Moneymaker, har ett förflutet som revisor. Ett yrke som har gett honom ett kalkylerande sinne för hur han ska lägga upp sitt spel på lång sikt.

Kärleksrelationer och smeknamn

23 jan 2020

När Molly Sandén släppte låten "Alla våra smeknamn" satte hon fingret på ett fenomen som många inte tänker på men som är ett tydligt tecken på vad som skapas i en nära relation. I detta inlägg ska jag beskriva hur vi kommunicerar med varandra i nära relationer med kopplingar till Sandéns låt.

Trappstegsmodellen

Det finns en modell som kallas trappstegsmodellen som beskriver hur kommunikationen ändras när relationen förändras. De första fem stegen beskriver hur vi kommer närmare varandra och de fem sista stegen beskriver hur vi glider isär.

I det första steget på väg mot en djupare relation hälsar man på varandra och presenterar sig själv. I det andra steget sonderar man varandras intressen för att se hur lika man är och om det finns en grund för en djupare relation.

Många kontakter upphör vid steg ett eller steg två. De som märker att de har något gemensamt eller något de vill undersöka närmare går vidare till steg tre. Där börjar man ta på varandra (beröring, kramar) och avslöja vissa hemligheter. Det blir ganska vanligt att man pratar om sig som ett "vi".

Många vänner stannar till på steg tre där de tycker att de vet var de har varandra. Kärlekspar som håller ihop mer än några månader hamnar på steg fyra där intimiteten har blommat ut och man har ett eller flera smeknamn på sin partner. Det är t.ex. vanligt att man exklusivt kallar sin partner för älskling, darling eller snutten. Ingen annan får bli kallad detsamma. Man kan till och med ha smeknamn på sin partners genitalier.

När man har befunnit sig på steg fyra länge har man vant sig vid närheten och de unika uttrycken som bara förekommer mellan de två älskande. Att helt plötsligt avbryta dessa intima vanemönster känns inte bara konstigt utan också väldigt smärtsamt.

Uppbrottet och allt som finns kvar

I sången "Alla våra smeknamn" som uppstod efter uppbrottet med Danny Saucedo som kärlekspartner kan de fortfarande mötas i olika sammanhang eftersom de tillhör samma bransch och har gemensamma vänner. Vad ska Molly kalla Danny då? Hon brukar använda ett av de smeknamn som hon bara säger till honom.

Molly Sandén skriver i refrängens första två rader: "Vad ska jag kalla dig nu? Att säga namnet känns ju bara för sjukt". Det är konstigt att man efter att ha kallat någon "älskling" i flera år plötsligt kalla denna person vid förnamn.

Gott Nytt År

31 dec 2019

Vi önskar våra läsare och följare ett riktigt Gott Nytt År.

Vad har du för förväntningar på det nya året och det nya decenniet?

 

Beslutsfattande i spel och gambling

30 okt 2019

Vi fattar mängder med beslut varje dag. En uppskattning är att vi fattar 35 000 beslut dagligen. I flera fall behöver vi inte vara särskilt medvetna om att vi fattar besluten. I andra fall måste vi vara fullt medvetna om de beslut vi fattar.

Anta att jag är törstig. Först ska jag då fatta beslutet om jag ska dricka eller inte. När jag väl beslutar mig för att dricka måste jag också besluta mig för vad jag ska dricka. Jag väljer kranvatten och sätter på kranen. Hur länge ska jag låta vattnet spola innan jag fyller på mitt glas? Om jag beslutar mig för att det ska vara så kallt det kan bli, ur just min kran, får jag låta det rinna ett tag och sedan fylla på glaset. Jag behövde i detta enkla exempel fatta flera beslut bara för att släcka min törst.

Det finns situationer som är långt mer komplexa samtidigt som de kan vara nya för oss. Då behövs mycket information innan beslutet tas. Ett exempel som passar bra i sammanhanget är gambling, att spela om pengar online. Just nu finns det många alternativ att välja mellan som kräver ett flertal beslut innan man ens har börjat spela.

Val av spelbolag baserat på bonusar

En lösning på detta stora urval är att hitta sajter som ger rekommendationer, recensioner, rating av sajter, listar de med lägsta insatserna, listar de med högsta bonusarna på insatta pengar och de med högsta vinsterna. På Svenska Casino listar de bl.a. sajter enligt bonusar. Det innebär till exempel att du kan sätta in 500 på ditt spelkonto och få spela för 1500. Så generöst. Svenska Casino förklarar detta med bonusar och att kraven kan se ganska olika ut. Det innebär inte alltid att du rakt av får pengar till ditt spelkonto, det krävs en motprestation.

Du får bonuspengar att spela för men de är låsta tills du har investerat mer.

Forskare som har studerat beslutsfattande och gambling, t.ex. Luke Clark, menar att det finns två modeller för hur vi fattar beslut när vi spelar. Den ena är en kognitiv modell som bygger på vårt tänkande som i sin tur bygger på att vi kan dra slutsatser från den information vi får tillgång till. Även när vi har korrekt information presenterad på ett tydligt sätt har många av oss en tendens att tänka fel och beslutet fattas på en felaktig grund. Den andra modellen utgår från känslor och belöningar. Ibland får vi inre belöningar utan att vi har gjort något bra. Beslutet att fortsätta då kan vara baserat på att vi faktiskt har gjort något fel.

Ögonkontaktseffekten

19 okt 2019

Ögonkontaktseffekten (eng. the eye contact effect), som faktiskt handlar om flera effekter, heter så för att det uppstår en rad effekter när vi möter varandras blickar under några sekunder eller längre. I detta inlägg presenteras några av dessa effekter.

Det sägs ibland att ögonen är ett fönster in i en människas själ. Vissa tror att något kommer ut ur våra ögon och träffar den man tittar på. Därför har det länge funnits en mystik kring våra ögon. I en del kulturer pratar man till och med om det onda ögat som att någon med sin blick har visat sitt ogillande eller ännu värre förbannat någon. Detta inlägg har en mer avskalad och neutral vinkling. Vad vi kan göra med våra ögon, förutom att se, är inte så mystiskt men ändå fascinerande.

Den sociala hjärnan

När vi möter en annan människas blick aktiveras omgående ett flertal regioner i vår hjärna. De flesta av dessa regioner utgör det nätverk som vanligtvis kallas den sociala hjärnan. Merparten av dessa regioner finns i främre delen av hjärnan, bakom pannan, bakom främre delen av tinningen och, faktiskt, bakom ögonen. Detta indikerar ögonkontaktens sociala natur och att vi har behov av att hålla koll på andras ögon.

Höstdepression?

11 okt 2019

Ett samlingsnamn för syndrom som uppstår under vissa perioder är årstidsbundna affektiva syndrom där årstidsbunden depression är ett typiskt exempel. Hos många går det under namnet höstdepression men det är lika korrekt att kalla det vinterdepression. Årstidsbunden depression kan också uppstå på våren. Vissa drabbas både vår och höst.

Misstänker du att du eller någon närstående lider av höstdepression? Lär dig lite mer om vad som kan orsaka årstidsbunden depression och vilka symtomen är. Här hittar du även förslag på vad som går att göra på egen hand för att må bättre.

Yttre faktorer som kan påverka höstdepression

Det heter årstidsbunden depression för att symtomen återkommer vid ungefär samma tidpunkt på året och håller i sig ungefär lika länge. Den vanliga perioden är november till och med februari. För en del inträffar det så snart sommaren med de långa ljusrika dagarna är över någon gång i september eller oktober.

Årstidsbunden depression är mycket vanligare långt ifrån ekvatorn där årstidsväxlingarna är stora. I Sverige skiljer sig längden på dagen i slutet på juni mycket ifrån längden på dagen i slutet på december. Den ljusa delen av dygnet är vid sommarsolståndet 18 timmar och 6 minuter i Göteborg. Dagens längd vid vintersolståndet, på samma plats, är 6 timmar och 32 minuter. Skillnaden är nästan tolv timmar. Om man bor i Abisko går solen inte ned när det är sommarsolstånd medan solen inte går upp vid vintersolståndet. Skillnaden är 24 timmar.

En motkraft på de norra delarna av jordklotet, t.ex. där vi i Sverige bor, är snön som ger ljus i mörkret. Snöfria vintrar kan vara extra svåra.

Spänningen i att spela och vinna

1 okt 2019

Vad är det som gör att många av oss vill spela spel, lotto och casino? I en studie med 5500 spelare fick de svara på frågan varför de så gärna vill spela. De faktorer som framstår som viktigast är:

  1. Chansen att vinna stora pengar.
  2. För att det är roligt.
  3. För att det är spännande.

På grund av att man kan vinna stora pengar har flera spelare också en hög tolerans för hur mycket de är beredda att förlora. Ju mer man kan vinna desto mer är man beredd att satsa.

Hela poängen med att spela, vilken sorts spel det än handlar om, är att det är kul. Det är ett avbrott från andra kravfyllda aktiviteter och uppgifter som vi bär med oss. När man är i ett tillstånd där det är roligt glömmer man av sina bekymmer för en stund. Den sociala stämningen runt spelet gör det ännu roligare. Man skojar med andra spelare och gläds även när andra vinner.

Att spela blir sällan så avslappnat att man tappar bort spänningen. Möjligheten att vinna stort är spännande men även möjligheten att vinna mindre summor. I de spel där man går stegvis mot en vinst byggs spänningen upp mer och mer. Klassiska spel på casino som kortspel, tärningsspel eller roulett har dessa stegrande spänningsmoment. Även om man inte vinner är man upprymd.

← Äldre inlägg

 

Rätt Start

 

Casinon med snabba uttag

För dig som vill må bättre kan titta in på Medograf som erbjuder en rad tjänster och värdefull information om bl.a. vård och hälsa.