Konflikters svårighetsgrad

Av MJ

Tänk dig en grupp studenter som ska komma överens om vad de ska uppnå och hur de ska genomföra sin gruppaktivitet men att de hamnar i en konflikt. Denna konflikt kan bero på olika saker och den kan framför allt vara av olika svårighetsgrad.

De svåraste konflikterna är destruktiva och leder till fortsatta samarbetsproblem samt att minst en i gruppen önskar att få byta till en annan grupp. De lindriga konflikter beror ofta på missuppfattningar eller mindre oenigheter som kan lösas med ett eller några få samtal.

Jag genomförde tillsammans med en kollega en enkätstudie bland studenter vid Högskolan i Borås. Syftet var att komma åt lite olika aspekter av konflikter i studiegrupper men i detta sammanhang gäller det konflikters svårgihetsgrad. I skrivande stund finns det som mest 210 observationer att analysera. Det är naturligtvis, i normala fall, ösnkvärt med många fler svar för att göra en säker statistisk analys. I detta fall kan man dock tänka att varje deltagare är representant för en hel grupp, faktiskt minst två grupper då de har fått kommentera sina erfarenheter under loppet av fyra terminer. Under en så lång tid hinner de flesta byta studiegrupp flera gånger.

Läs mer om konflikter och konflikthantering i ett tidigare inlägg.

Vad, hur och konfliktens svårighet

En konflikt kan uppstå som en följd av att medlemmarna i en grupp inte är eniga om vad som ska göras. Det händer att det är svårt att tolka uppgiften och uppgiftens mål. Nyckelordet här är VAD. Vad ska uppnås? Vad är målet med uppgiften?

En annan möjlighet är att en konflikt uppstår till följ av en oenighet kring hur uppgiften ska genomföras och kanske inte minst vem som gör vad. De instruktioner en grupp får innehåller sällan information om hur arbetsuppgifter ska genomföras eller hur arbetsuppgifter ska fördelas. Detta borde därför kunna medföra större tolkningsfrihet och större risk för oenighet. Nyckelordet är HUR.

Det som har mätts i den aktuella studien är inte hur troligt det är att VAD eller HUR leder till en konflikt eftersom tidigare studier redan har bekräftat att båda kan leda till konflikt. Det som mäts är hur sannolikt det är att VAD eller HUR bidrar till konfliktens svårighetsgrad.

Inledningsvis kan man konstatera att både VAD och HUR korrelerar med ökad svårighetsgrad. De som i enkäten svarar att de har problem med att enas om uppgiftens mål har också oftare hamnat i svåra konflikter. De som svarar att de har problem med att enas om hur uppgiften ska utföras hamnar oftare i svåra konflikter. Korrelationerna är statistiskt signifikanta i båda fallen.

Mest intressant är att (1) korrelationen mellan HUR och konfliktens svårighetsgraden är den högsta och därmed viktigaste och att (2) det i en regressionsanalys tydligt framgår att HUR har klart störst inverkan när HUR ställs bredvid VAD.

Oenighet kring hur en uppgift ska genomföras är en potentiell risk för att konflikten ska bli svår och därmed svår att hantera på kort och möjligtvis även lång sikt.

Konfliktens svårighet och antalet berörda

När man tittar på antalet som blir berörda när det uppstår en konflikt i en studiegrupp kan det vara allt från en person (som känner sig utsatt), två personer, hela gruppen eller till att drabba även personer utanför gruppen. Svaren från enkätstudien tyder på att det inte finns något samband mellan konfliktens svårighetsgrad och hur många som drabbas.

Tänker man på saken är det fullt rimligt. En konflikt kan vara svår därför att en person råkar väldigt illa ut eller för att två personer blir ovänner för lång tid framöver. Det är svårt i en annan mening att personer utanför gruppen dras in i konflikten. Konflikten blir svår på bredden men inte nödvändigtvis på djupet.

Studiegrupper IRL eller online

Under 2020 har väldigt mycket av pågående utbildningar övergått till att ske online. Det kan innebära vissa svårigheter med kommunikation och tillit. Just tillit är känt från tidigare studier som en faktor som hänger samman med samarbete och konflikthantering.

Bristande tillit, som alltså kan vara en effekt av att studiegrupperna huvudsakligen kommunicerar online, hänger tydligt samman men HUR och konfliktens svårighetsgrad. De som uppger att de har haft svårt att upprätthålla god tillit inom gruppen säger oftare att de har svårt att komma överens om hur uppgiften ska genomföras och att upplevda konflikter är svårare.

Denna studie säger inte att online är sämre. Bara att bristande tillit gör det svårare att samarbete och därmed lättare bli oeniga samt riskera att hamna i en svårare konflikt.

Destruktiv eller konstruktiv konflikt

Studenter som har upplevt en destruktiv konflikt, d.v.s. en konflikt där någon blir sårad och där de inblandade inte kommer till någon egentlig lösning, har oftare upplevt tidigare oenighet kring hur en uppgift ska genomföras. De som har upplevt en destruktiv konflikt har dessutom oftare erfarenheter av svåra konflikter.

Studenter som har erfarenhet av konstruktiva konflikter, d.v.s. en konflikt där de inblandade har kommit till en lösning och där de har utvecklats både som individer och som grupp genom konflikten, har sällan upplevt problem med oenighet kring hur en uppgift ska genomföras.

Det blir därför allt tydligare att oenighet kring HUR en uppgift ska genomföras hänger samman med svåra konflikter och med destruktiva konflikter. Konstruktiva konflikter har gått en annan väg som är lättare att hantera och lära sig något positivt från.

Avslutande kommentar

När man analyserar data med hjälp av statistisk analys i form av korrelation och regression kan utfallet vara signifikant utan att det gäller alla som har deltagit. Det är ett typiskt samband det handlar om men alla samband är inte heltäckande. De samband som har blivit funna är dock så tydliga att det i denna grupp av studenter inte kan röra sig om slumpen.

Antalet deltagare är relativt få för att uttala sig om konflikter i allmänhet eller ens om grupper av studenter i allmänhet. Vad man kan säga med stor säkerhet är att de utfall som har framkommit gäller för gruppen av studenter som har deltagit och sannolikt för de studiegrupper de har ingått i.

Med tanke på vissa begränsningar är det värdefullt att få kommentarer om liknande erfarenheter eller om erfarenheter som i någon mening avviker. Alla kommentarer uppskattas.

Vad kan man då lära sig av denna studie? Man kan lära sig att (1) vara mycket vaksamma på när det råder oenighet kring vad som ska göras för att uppnå en uppgift och (2) att försöka skapa bättre tillit i gruppen när det är möjligt. Läs mer om tillit här.

25 okt 2020