Alexitymi - några kännetecken

Har du en nära vän, en kärlekspartner eller en nära släkting som inte verkar förstå dina känslor eller har svårt att sätta ord på sina egna? Verkar det som att ni sällan kan ha några djupare samtal, särskilt när det gäller känslor och relationer? Det kan vara så att denna person lider av alexitymi.

Om du vill göra ett alexitymi-test eller ett EQ-test så hittar du länk längst ned på denna sida.

En definition av alexitymi

Alexitymi betyder: en oförmåga att sätta ord på sina känslor. Detta är dock långt ifrån hela bilden. Lahtinen (2019) formulerar det så här: Taylor et al. (1997) beskriver alexitymi som en kognitiv brist i fråga om kommunikation, reglering och processning av känslor. Alexitymi kännetecknas av a) svårigheter att identifiera känslor (egna så väl som andras), b) svårigheter att beskriva känslor (egna så väl som andras), c) svag föreställningsförmåga, vilket uttrycks i brist på fantasi (och svårigheter att föreställa sig vad andra känner och tänker), och d) ett externt orienterat tänkande. En del lägger även till social konformitet som en femte del. Det innebär dels att man till beteendet försöker vara som andra (i alla fall en majoritet) och dels att det är svårt att veta hur man ska bete sig i en ny eller ovanlig situation.

Man ska samtidigt ha klart för sig att alexitymi är ett spektrum eller en uppsättning symtom med glidande skala. Man kan ha mycket av de besvär och symtom som utmärker alexitymi, lite av det eller mitt emellan. Om man har mycket av det har man också svårigheter inom samtliga fyra områden ovan. En lindrigare variant kanske enbart täcker någon av de fyra delmområdena. Svag föreställningsförmåga är den del (c) som är mindre utmärkande och därför inte gäller för alla. Det kan också vara så att man har problem med samtliga fyra områden men enbart när man är trött eller stressad.

Flera tänkbara kännetecken på alexitymi

Om flera av nedan beskrivningar stämmer är det möjligt att det rör sig om alexitymi:

  • Har svårt att skilja en känsla ifrån en annan
  • Beskriver sina egna känslor som t.ex. "arg" och "ledsen" men inte mer kring orsak eller nyanser
  • Har svårt att se kopplingen mellan känslan i kroppen och den inre emotionen. Den känsla man känner har nästan alltid en motsvarande kroppslig upplevelse, om man inte har en förmåga att stänga av den. Personer med alexitymi har sällan en sådan känslokontroll
  • Har svårt att känna empati. Här handlar det främst om kognitiv empati som innebär att kunna sätta sig in i hur den andra känner och varför den känner så. Oförmågan hänger på svårigheter att sätta sig in i den andras situation och utifrån det förstå varför den andra till exempel är ledsen, orolig eller arg. Däremot kan personen eventuellt reagera på ett rimligt sätt när den som är ledsen gråter och vilja trösta genom en kram
  • Har svårt med anknytning och att våga lita på andra
  • Får lågt på EQ-test. Alexitymi kan vara en av flera orsaker till att den emotionella intelligensen är låg och förblir låg
  • När någon berättar om en händelse som ledde till en känsloreaktion och man frågar personen med alexitymi vad hen kände när hen hörde berättelsen får man inget svar som har med känslor att göra. Personen kände inget och kände inte igen vad som orsakade känsloreaktionen


  • Personer med alexitymi kan känna mycket, både positivt och negativt, men har svårt att sätta ord på känslorna och förklara varför de känner som de gör
  • För att visa sin kärlek kan de laga massor av mat eller liknande yttre handlingar. Mer av det yttre kan betyda att de känner mycket kärlek men de har få andra sätt att visa det på
  • Berättelser är sällan målande eller fantasirika. De återberättar ganska torftigt och utan glimten i ögat eller med humor
  • Drömmar och dagdrömmar handlar om konkreta situationer
  • De har sällan något kreativt uttryckssätt
  • Till skillnad från psykopater känner de själva men de kan ha svårighet att känna dåligt samvete när de har gjort något som andra blir ledsna för eller som är en stämningsdödare för andra
  • De har svårt att säga förlåt av den enkla anledningen att de själva inte ser att de har orsakat andra något negativt
  • Personen vill gärna lägga skulden på sin vän/släkting/partner och säger att den andra har känslomässiga problem
  • Personen säger upprepade gånger att den är missförstådd eller tycker att den andra är underlig
  • När man ska ha ett förtroligt samtal om känslor blir det sällan något eller ett samtal utan känslomässigt djup
  • Det är lättare att prata om störande saker som andra gör, d.v.s. att klaga eller gnälla på andras beteenden, än att prata om något positivt
  • Personen kan komma hem från jobbet och vara irriterad och sur som ett åskmoln men ser inte själv att den har en negativ inverkan på sin omgivning
  • Personen ser sig själv som en enkel person att ha att göra med. Andra som känner personen väl skulle säga att hen är komplex eller svår att förstå

Sambandet mellan känslor och ord

För att förklara sambanden mellan känslor och ord kan man säga att det finns inre känslor, yttre känslor i form av känslouttryck och mer abstrakta begrepp för känslor som man kan resonera kring, reflektera över och se samband mellan. En högre abstraktionsnivå underlättas av att man kan sätta ord på känslor, nyanser och samband. Detta verkar saknas hos personer med alexitymi vilket gör att de varken kan se de uppenbarliga kopplingarna mellan inre känsla och kroppsligt känslouttryck eller resonera kring orsaker till känslorna eller mer detaljerade beskrivningar. När denna sida är svagt utvecklad hos individen själv är det än svårare att sätta sig in i hur denna koppling ser ut hos andra. Det är denna brist som bland annat medför en oförmåga till kognitiv empati.

Orsaker till alexitymi

Om ovan punkter är vanliga kännetecken på alexitymi kan man fundera på vad som är rimliga orsaker. Det troliga är att det är en mix av genetiska predispositioner och en miljöpåverkan. Här är några möjliga kombinationer:

  • En genetisk predisposition och liten känslomässig uppmärksamhet från en förälder
  • Låg emotionell uppmärksamhet från förälder och fysisk aga
  • En genetisk predisposition och anknytningsproblem till båda föräldrarna
  • En predisposition och flera misslyckade relationer i vuxenlivet
  • Anknytningsproblem som barn och många misslyckade relationer som vuxen
  • Perioder av stress och utmattning
  • Ett trauma som barn eller som vuxen

Ovan förslag kan kombineras på ett flertal andra sätt som mycket väl kan leda till att alexitymi utvecklas tidigt i livet eller först i vuxen ålder. Personer som har blivit våldtagna eller deltagit i krig kan med detta som den enda kända faktorn utveckla alexitymi.

Det är fullt möjligt att personer som har upplevt en lång tid av stress och utmattning har utvecklat någon grad av alexitymi som i sin tur gör att personen inte ser kopplingen mellan sin höga arbetsbelastning och känslomässiga, kognitiva och kroppsliga utmattningssymtom. Personen noterar symtomen men kan inte se att de är en effekt av en slitsam livsstil.

Primär och sekundär alexitymi

Man kan skilja på primär och sekundär alexitymi beroende på hur det har uppstått, hur länge det har varit en integrerad del av en person och därmed hur stora möjligheterna är att behandla.

Primär alexitymi har uppstått tidigt i livet. Den troliga orsaken är ett tidigt trauma eller känslomässig försummelse. Barnet får tidigt en tro på att känslor är oviktiga eller helt enkelt farliga, att känslorna ska ignoreras eller stängas undan. Under en längre tid med avstängda känslor blir ett liv utan känslor (i den utsträckning som kan ses som normalt) en förstärkning av den egna tron. Jag har aldrig behövt känslor, därför är känslor onödiga eller fel. Alexitymin kvarstår troligtvis livet ut och blir mycket svår att bryta.

Sekundär alexitymi har uppstått senare i livet och är vanligtvis utlöst av en längre period av stress eller en enstaka upplevelse som är mycket stressfull. Personen upplever en stark önskan att fly ifrån de obehagliga känslorna. Det leder till ett vanemässigt undanträngande av känslor. Det i sin tur ger en ihållande alexitymi. Denna variant har bättre förutsättningar att reverseras då den har pågått en kortare tid än primär alexitymi.

Utbreddhet och behandling

Ungefär 10 procent av befolkningen lider av någon grad av alexitymi. Män i något högre utsträckning än kvinnor. Alexitymi är en vanlig delkomponent i aspergers syndrom. Det är dock högst fyra procent av befolkningen som kan diagnosticeras med aspergers. Alexitymi är alltså vanligare. Det är så vanligt att det bör kallas personlighetsdrag snarare än en sjukdom eller ett syndrom. Personlighetsdrag ändras ofta väldigt långsamt, det kan ta flera år, om det inte är en effekt av ett trauma eller en olycka. Därför kan man också vänta sig att alexitymi som personlighetsdrag förekommer i ett liknande tillstånd under lång tid. Särskilt primär alexitymi.

Det finns några möjliga vägar att behandla alexitymi. Medicinsk behandling är i nuläget inte möjlig då det inte finns något som har testats och hjälper. De mediciner som har testats har ofta testats på grund av diagnoser som hänger samman med alexitymi som anorexi eller ångest. Effekten på alexitymi har varit obefintlig eller minimal. Övrig behandling har inte heller visat sig vara så framgångsrik men ger ändå mätbara positiva effekter. Det första är att utföra övningar som stärker den emotionella intelligensen. Som nummer två kan man gå i psykoterapi. Par där en part har alexitymi kan gå i parterapi. Om den som har alexitymi inte vill göra något av ovan, och det är känt att det är väldigt svårt att behandla personer med alexitymi på grund av att de inte själva ser sina problem, är det extremt utmanande att komma runt de svårigheter som personen själv upplever och som människor i personens närhet upplever.

Som en följd av att personer med alexitymi är svåra att umgås med, särskilt när det uppstår konflikter som de starkt ogillar men enligt dem själva absolut inte har bidragit till, kan de med tiden bli socialt isolerade.

Gör ett alexitymi-test eller ett EQ-test

Du som själv funderar på om du har alexitymi eller vill be en närstående göra ett test så kan du använda denna länk:

Alexitymi-test

Testet är på engelska och är ett av de mest omfattande när det gäller frågor och analys.

Du som vill göra ett EQ-test eller vill be en närstående att göra ett sådant test kan använda denna länk:

EQ-test

Testet är på svenska och har utvecklats av den välkände forskaren Daniel Goleman. Personer som får lågt på ett EQ-test kan mycket väl ha de på grund av en bakomliggande alexitymi. Ett lågt EQ betyder inte automatiskt att man har alexitymi men det är en trolig förklaring till det låga testresultatet.

6 mar 2022