Vad är personlighet?

Personlighetspsykologi är ett väldigt spännande fält. Man kan säga att det har funnits på allvar sedan slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Trots att det är ett väletablerat forskningsfält är det svårt att hitta en definition som de flesta kan stå bakom.

I detta inlägg ska två definitioner av personlighet erbjudas. Därefter beskrivs kort åtta olika perspektiv på personlighet. Inlägget avslutas med en summering.

Två definitioner av personlighet

Personlighet kommer ifrån ordet persona på latin som ursprungligen betyder ansiktsmask. Att bära en eller flera masker antyder att personlighet inte är vilka vi egentligen är utan snarare vilka vi väljer att visa oss vara för andra. Så falskt och flyktigt menar ytterstå få att personligheten är. Snarare tyder den senare forskningen på att personlighet är något stabilt och baserat på inre egenskaper. Det finns också sidor av oss som skiftar från en situation till en annan. Därför kan en person uppleva dig på ett sätt medan en annan person som möter dig i en annan situation uppleva dig på ett annat sätt.

Det finns äldre definitioner och senare än dessa två som ska presenteras. Dock hittar man här några av de mest centrala komponenterna.

Defintion 1:

Personlighet är en individs karakteristiska tankemönster, känslomönster och beteendemönster, inklusive psykologiska mekanismer – dolda eller ej – bakom dessa mönster.

Centralt i denna definition är en individs beteendemönster som även andra kan observera samt det som ligger bakom beteendet. Det finns de som menar att det inte finns något bakom våra beteenden. En majoritet av personlighetsforskare lägger ändå vikt vid tankar, känslor och ett flertal mekanismer som t.ex. inkluderar försvarsmekanismer.

Defintion 2:

Denna definition har ett lite annat fokus. Här lyfts omvärlden fram som möjliggör interaktion med andra.

Personlighet kan beskrivas som en konfiguration av kognition, emotion och vanemönster som aktiveras när situationer stimulerar dessa uttryck. Generellt bestämmer personligheten individens unika sätt att förhålla sig till världen.

Tankar, känslor och beteenden finns också med i denna definition men här tas komponenter som situation upp och om att förhålla sig till världen.

Det finns definitioner som lägger mer fokus på det inre och andra definitioner som lägger mer fokus på det yttre och specifikt på interaktion. Det inre kan t.ex. handla om vårt undermedvetna medan det yttre kan handlar om hur vi färgas av vilka vi umgås med både över tid och för stunden.

Åtta synsätt

De åtta synsätten är delvis kronologiska. Det innebär att de första som listas bildades första och de senaste bildades sist.

1. Psykoanalysen, som grundades av Sigmund Freud, lägger fokus på det undermedvetnas inflytande på personlighet. Typiskt för Freud var att knyta sexualdriften till det mesta kring vilka vi är och blir. Förutom ganska allmäna sidor som det biologiska och undermedvetan å ena sidan och det kulturella och överjaget å andra sidan pratade Freud bl.a. av försvarsmekanismer som satte sina spår i hur vi är och uppfattas av andra.

2. Neo-analytiskt synsätt (även benämnd Ego) grundlades av Freuds efterföljare. Det handlar t.ex. Om Jung, Adler och Homburger Erikson. Fokus enligt detta synsätt ligger på självets kamp med det inre så väl som med omgivningens krav. Här börjar olika personlighetstyper ta form. Det handlar mindre om det undermedvetna, även om det fortfarande finns kvar, och mer vilka vi själva upplever att vi är och vilka utmaningar vi ställs inför. Beroende på hur vi klarar dessa utmaningar präglar det vilka vi är och blir.

3. Det biologiska synsättet lägger fokus på gener och vad som är medfött samt biologiska processers betydelse. Ämnen som signalsubstanser och hormoner påverkar både kropp och psyke. Vi är till stor del en produkt av vilka gener vi har med oss. Här finns det dock en öppenhet inför att miljön och erfarenheterna måste utgöra en del av vilka vi är och blir. Personligheten är en fruktbar kombination av arv och miljö.

4. Ett behavioristiskt synsätt har fokus på hur personligheten formas av vårt lärande och förstärkning. Utgångspunkten är att vi föds som blanka ark och omgivningen påverkar helt och håller vilka vi är och blir. De vuxna som vill bidra på ett mer riktat sätt arbetar med att förstärka vissa sidor och försvaga andra. Man kan se det som design av personlighet. Formandet av önskade beteenden är vad personlighet enligt detta synsätt handlar om.

5. Kognitivt/socialkognitivt synsätt handlar om hur det mentala lägger grunden för alla våra beteenden. Vi utvecklar sätt att se på världen och förhålla oss till fenomen i världen. Detta sker enligt individuella närmanden, och kategoriseringar, som gör att vi möter världen på ett särskilt sätt. Även tankar kring det sociala färgar hur vi möter andra och beter oss med andra. Begrepp som optimism och motivation påverkar vilka vi är och blir.

6. Egenskaper, eller traits som det heter på engelska, handlar om att vi har uppsättningar av egenskaper som i kombination utgör personligheten. Dessa egenskaper är tämligen enkla att mäta med olika test. Det finns olika modeller för hur en personlighet sätts samman men den klart vanligaste och mest etablerade modellen är femfaktormodellen som alltså är en kombination av fem personlighetsdrag som tillsammans utgör en individs unika personlighet. Här handlar det bl.a. om hur socialt orienterad man är, hur fysiskt aktiv man är, hur emotionellt stabil man är, hur mycket man bryr sig om andra, hur kreativ man är och hur ordningsam man är. Enligt detta synsätt är personligheten väldigt stabil över tid.

7. Ett humanistiskt/existentiellt synsätt ligger fokus på människans själsliv och att förverkliga sig själv (bli sitt sanna jag?). Istället för att lägga på sig masker för att visa vem man vill framstå som finns här en önskan om att ta bort allt yttre och bara titta på vem man verkligen är och har potential att bli. Självförverkligande, den verkliga existensen och att hitta livets flöde är nyckelbegrepp för detta synsätt.

8. Det interaktionistiska synsättet handlar om våra möten med andra. Å ena sidan kan man tänka sig hur andra i en närhet under uppväxten speglar och präglar vilka vi blir och hur vi ser på oss själva. Den mer moderna versionen av ett inteeraktionistiskt synsätt hävdar dock att vi är tämligen ombytliga och visar upp olika personligheter beroende på situation och vilken person vi möter. Den här ombytligheten ger ett sken av att vi är fullständigt instabila i vår personlighet. Man kan dock vara öppen för att det finns både stabila och ombytliga sidor.

Sammanfattning

Idag är det femfaktormodellen och det sjätte synsättet som dominerar forskningen både inom personlighetspsykologi och inom närliggande områden. Den mest balanserade bilden av vad eprsonlighet är bygger dock på en mix av de åtta synsätten. Alla har nämligen ett inslag av rimlighet som de andra synsätten inte kan reducra bort. Det finns forskning som styrker det egna perspektivet men inte tillräckligt mycket forskning som kan reducera bort något annat perspektiv.

För att förstå vad personlighet är gör man klokast i att sätta sig in i samtliga synsätt och tänka sig att personligheten tar form tidigt i livet och kan förändras något över tid, att personligheten består av undermedvetna komponenter och medvetna komponenter, att biologi (gener) och miljö (lärande) spelar roll, att vi kan se en tydlig kognitiv tendens i hur vi tolkar andra och oss själva samt motiverar våra beteenden, att det finns en rad egenskaper som är identifierbara både i forskning och för ett otränat öga, att det finns en inre kärna som vi potentiellt kan ge utlopp för även om vi skapar olika yttre bilder av vilka vi är samt att personlighet är en individuell angelägehet som gör oss unika samtidigt som vi har formats på sikt av vilka vi har umgåtts med och att vi har vissa variabla sidor som skiftar från ett möte till ett annat.

Personlighet är något komplext. Försök inte att reducera ned det till något enkelt. Var skeptisk mot personlighetstest även om det kan finnas mycket av värde att hämta från vissa av dem. De flesta personlighetstesten är både förenklande och förvrängande. Bara för att du ser en hög grad av igenkänning ska du inte åta dig reduceras till några enkla formuleringar om vem du är. Du är mycket mer än så och definitivt inte fixerad. Det finns möjligheter till förändring både genom nya livserfarenheter men också genom målmedveten strävan mot att bli någon specifik som lyckas med en rad livsutmaningar.

1 mar 2021