Vardagspsykologi - En blogg

Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetslivet, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden.

Vem är bra på multitasking?

8 dec 2018

Av: MJ

Simultanförmåga eller multitasking, som det också kallas, är en förmåga som vissa antar att de har. Kanske antar de det helt enkelt för att de är kvinnor och att myten om att kvinnor är bra på multitasking fortfarande hålls vid liv. Kanske antar de det för att de helt enkelt har svårt att tro att de inte skulle kunna hålla många bollar i luften samtidigt.

'Involvement shield' - hur vi blockerar kommunikation

30 nov 2018

Av: MJ

I början av 1960-talet myntade socialpsykologen Erving Goffman uttrycket 'involvement shield' för att beskriva de sätt vi använder för att visa omgivningen att vi inte är öppna för direkt interaktion. Fenomenet är gammalt men det har utvecklats med hjälp av ny teknologi.

Genom fysisk närhet gör man sig tillgänglig för interaktion. Två personer som befinner sig på samma plats är potentiellt tillgängliga för att kommunicera med varandra. I de fall en individ inte vill kommunicera med en främling har vi utvecklat olika knep för att signalera att vi inte är tillgängliga. Det kanske vanligaste sättet, som inträffar dagligen när två personer som inte känner varandra möts på en trottoar, är att titta ner i marken eller titta långt bort. Om man avsiktligt eller oavsiktligt etablerar ögonkontakt öppnar man för någon form av kommunikation. Kanske blir det ett artigt "hej". Det vanligaste är dock att inte alls öppna för kommunikation utan att använda de etablerade sköldarna som finns.

Belöningar

25 nov 2018

Av: MJ

Hur vi hanterar belöningar är alltid en utmaning. För att förstå detta behöver vi känna till vad det finns för belöningar och hur de fungerar. Först har vi följande varianter:

  • Avsaknad av belöning
  • Omedelbar belöning
  • Fördröjd belöning
  • Stegvis belöning
  • Genomförandebelöning

Det är också viktigt att skilja på:

  • Intern belöning
  • Extern belöning

Inre och yttre belöningar

Jag vill gärna börja med distinktionen mellan intern och extern belöning. Intern belöning bygger på kroppens egna belöningssystem. Exempel på detta är endorfin, oxytocin, serotonin, och dopamin som är verksamma ämnen i dessa system. Vid en orgasm frigörs både endorfin och oxytocin vilket ger en känsla av lycka och avslappning. Dessa ämnen kan också frigöras vid motion (endorfin) eller vid ömhet (oxytocin frigörs vid fysisk närhet). Serotonin ger signaler om att man befinner sig i en gynsam miljö vilket även inkluderar den sociala miljön. Det ger en känsla av status i gruppen. Det i sig kan vara belönande. Dopamin har med vår kognition att göra. När man kommer på en idé får man en ökning av domanin, när man är mitt i genomförandet av sin idé får man en ökning av dopamin och när man slutför sin idé får man ett stort tillskott av dopamin som ger en härlig känsla av inre tillfredsställelse. Allt detta är exempel på intern belöning. Den är av naturliga skäl inte frikopplad från vad som händer i omgivningen och de handlingar vi utför.

En känsla av sammanhang

18 nov 2018

Av: MJ

För ett par inlägg sedan skrev jag om positiv psykologi som har flyttat fokus från det sjuka till det friska och från problemen till möjligheter. En viktig föregångare till fältet positiv psykologi är Aaron Antonovsky. Istället för att titta på sjukdomsfaktorer valde han att studera hälsofaktorer. Han undrade varför vissa personer klarade sig igenom svåra perioder medan andra inte gjorde det eller gjorde det med sjukdom som utfall. För att få svar på denna fråga behövde han titta närmare på de som klarade sig bra och kom därmed fram till en samling hälsofaktorer eller framgångsfaktorer. Kärnan till det hela kallade han a Sense Of Coherence (SOC) eller en Känsla Av Sammanhang (KASAM).

Om man hamnar i en svår situation och samtidigt upplever en känsla av sammanhang – jag förstår vad som händer, hur det är kopplat till mig och hur man kan hantera situationen – har man större chanser att ta sig ur situationen med ett positivt utfall snarare än ett negativt. En känsla av sammanhang innebär alltså att man ser en chans att göra något åt saken istället för att se sig som ett offer för omständigheterna utan något handlingsutrymme. Antonovsky menar att denna känsla av sammanhang består av tre komponenter. Han kallar dem:

  • Begriplighet (förståelse)
  • Hanterbarhet
  • Meningsfullhet

Den sista är enligt Antonovsky viktigast. Om man inte finner varken sitt framtida liv eller vägen ut ur den problematiska situationen som meningsfull saknar man motivation och drivkraft att agera. Vi tar en närmare titt på de tre komponenterna.

Oro kring våld

13 nov 2018

Av: MJ

"It seems today, that all you see, is violence in movies and sex on TV".

Så sjunger de i vinjetten till den animerade TV-serien Family Guy. Är det så? Är allt man ser våld i filmer? Självklart är det en överdrift. Frågan är dock om vi ser på mer våld nu än för några decennier sedan? Tar sig våldet nya former och tar sig in i våra liv genom nya kanaler?

När videon blev vanligare började föräldrar och vissa grupper att oroa sig för videovåld och vad det kunde göra med våra barn. Idag kretsar oron i högre utsträckning kring datorspelsvåld. Är det ena värre än det andra? Vad finns det för likheter och skillnader?

Positiv psykologi och glädje

4 nov 2018

Av: MJ

Inom ämnet psykologi har de länge ägnat sig mest åt den negativa sidan av livet, d.v.s. mental ohälsa, misslyckanden och problem. De senaste två decennierna har det skett en viss förskjutning mot positiv psykologi och en av förgrundsfigurerna är professor Martin Seligman[1]. Positiv psykologi handlar om att se det bästa i människor, att se potentialen och att studera vad som gör oss till bättre människor. Framgång av olika slag är effekter av de faktorer som studeras inom positiv psykologi. Några exempel på positiv psykologi som har studerats ganska länge är optimism, emotionell intelligens, flow och kreativitet. Ett annat typiskt exempel är glädje, eller att ha roligt, som tas upp nedan.

Är vanebeteenden bra eller dåliga?

11 okt 2018

Av: MJ

Varför bildar vi vanor och vanebeteenden? Det mest positiva svaret är att vi gör det för att förenkla livet, för att effektivisera vår vardag och för att få en relativt stabil tillvaro.

Jag ska ta ett exempel. När du går till affären söker du efter vissa produkttyper och vissa varumärken. Om det varje gång du besöker ett varuhus är så att du måste gå igenom hela affären för att ta reda på om där finns något du eventuellt behöver eller något som du ännu inte har upptäckt att du eventuellt behöver skulle ett affärsbesök kunna ta flera dagar. Om det vid varje besök var så att du inte i förväg vet vilket kaffemärke du ska välja, vilken syltburk du ska välja eller vilken ost du ska välja kan det ta flera timmar att informera dig och fatta ett beslut. Istället gör vi så att vi skaffar vanor att använda vissa produkttyper och ignorera andra samt skaffar vanan att välja ett visst varumärke och ignorera andra. Om man i ett tidigt skede informerar sig och därefter fattar ett välgrundat beslut ska det inte behövas nya beslut varje gång man står framför en hylla med kaffepaket eller en kyldisk med ostar.

Varför blir vi dumma när vi är trötta och hungriga?

2 okt 2018

Av: MJ

Frågan i rubriken är avsedd att provocera en smula. Så värst dumma behöver vi inte bli när vi är trötta eller hungriga. Däremot är det känt att vi lättare fattar svaga beslut, har svårt att lösa problem, har svårare att förstå och lättare hamnar i konflikt när vi är trötta och hungriga. Varför är det så?

För det första ska man känna till att förmågan att ägna sig åt högre kognition (t.ex. bedömning, beslut, problemlösning och mental visualisering) involverar arbetsminnet. Arbetsminnet i sin tur är känt att å ena sidan öka i kapacitet med ökad ålder från barn till vuxen och dels variera i kapacitet beroende på hur mycket energi som finns tillgänglig. När vi är trötta har vi en arbetsminneskapacitet som ligger i nivå med en treåring.

Visst ska man curla sina barn!

23 sep 2018

Av: MJ

Jag råkade nyligen överhöra ett samtal där en förälder med självklarhet i rösten sa: "visst ska man curla sina barn!". Det ligger redan i själva begreppen curla och curlingförälder att det är något som samhället ställer sig frågande till. Om man börjar med varför det heter curlingförälder så är den enkla förklaringen att det handlar om föräldrar som sopar banan för sina barn likt en curlingspelares sopande för att curlingstenen ska hamna rätt. Liknelsen haltar dock en aning då en curlingspelar har en god bild av var målet för stenen är medan föräldrar kan göra en rad missbedömningar kring vart deras barn är på väg i livet. I det senare fallet kan föräldern vilja väl men det blir ändå fel i slutänden.

Mitt upplägg går ut på att hitta argument för och emot att curla sina barn. Jag börjar med en rad känslomässiga argument följt av ett antropologiskt argument. Därefter tittar jag på utvecklingspsykologiska argument och framgångsargument.

Fungerar pesonlighetstest?

22 sep 2018

Av: MJ

Det finns många skäl och sammanhang då ett personlighetstest kan bli aktuellt. Därför är det också många som ställer frågan om dessa stämmer, om de ger en rättvis bild. För att kunna svara på detta behöver man veta vilket slags personlighetstest man har gjort eller ska göra. Man behöver också veta vad testresultatet ska användas till.

Historiskt sett är Myers-Briggs antagligen det mest använda. Detta test har använts mycket inför anställningar och personligen har jag lite svårt att se poängen med ett sådant test vid rekrytering då det inte säger så mycket om vad en person har för kompetenser eller potential. Testet har kritiserats från flera håll, både från ett vetenskapligt perspektiv och från ett tillämparperspektiv.

Konflikter - så vanliga och så svåra på samma gång

20 sep 2018

Av: MJ

Det finns gott om forskning som beskriver konflikters vardagliga karaktär i nära relationer. Det är framför allt mellan föräldrar och barn, mellan kärlekspartners och mellan vänner som konflikter är som vanligast. Kanske tänker, och känner, vi att konflikter hör ihop med personer vi ogillar men det är med personer vi gillar och som betyder mycket för oss som vi framför allt har konflikterna med. Varför är det så?

Ett del av svaret kan bero på vad vi menar med konflikt. Konflikter kan beskrivas som ett beteende. Då menar vi typiskt ett aggressivt beteende eller möjligtvis ett undflyende beteende. Vi kan också prata om konflikter som situerade. Det är vissa situationer som väcker konflikter eller som möjligtvis associeras med konflikter. Det finns en anledning till att dessa två antaganden är fel. Tänk dig en boxningsring och två boxare. De uppvisar aggressiva beteenden och situationen, själva boxningsmatchen i ringen, väcker konflikten. Samtidigt är det inte beteendet i sig som är konfliktartat. Båda boxnarna är överens om att de ska slå på varandra. Hur kan man vara i en konflikt när man är överens? Därtill är situationen en mycket ordnad form som bygger på regler. Det är först när man bryter mot reglerna som man skönjar konflikten. Innan dess är det städat fast på ett utåtagerat sätt.