Vardagspsykologi - En blogg

Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetslivet, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden.

Är vanebeteenden bra eller dåliga?

11 okt 2018

Av: MJ

Varför bildar vi vanor och vanebeteenden? Det mest positiva svaret är att vi gör det för att förenkla livet, för att effektivisera vår vardag och för att få en relativt stabil tillvaro.

Jag ska ta ett exempel. När du går till affären söker du efter vissa produkttyper och vissa varumärken. Om det varje gång du besöker ett varuhus är så att du måste gå igenom hela affären för att ta reda på om där finns något du eventuellt behöver eller något som du ännu inte har upptäckt att du eventuellt behöver skulle ett affärsbesök kunna ta flera dagar. Om det vid varje besök var så att du inte i förväg vet vilket kaffemärke du ska välja, vilken syltburk du ska välja eller vilken ost du ska välja kan det ta flera timmar att informera dig och fatta ett beslut. Istället gör vi så att vi skaffar vanor att använda vissa produkttyper och ignorera andra samt skaffar vanan att välja ett visst varumärke och ignorera andra. Om man i ett tidigt skede informerar sig och därefter fattar ett välgrundat beslut ska det inte behövas nya beslut varje gång man står framför en hylla med kaffepaket eller en kyldisk med ostar.

Varför blir vi dumma när vi är trötta och hungriga?

2 okt 2018

Av: MJ

Frågan i rubriken är avsedd att provocera en smula. Så värst dumma behöver vi inte bli när vi är trötta eller hungriga. Däremot är det känt att vi lättare fattar svaga beslut, har svårt att lösa problem, har svårare att förstå och lättare hamnar i konflikt när vi är trötta och hungriga. Varför är det så?

För det första ska man känna till att förmågan att ägna sig åt högre kognition (t.ex. bedömning, beslut, problemlösning och mental visualisering) involverar arbetsminnet. Arbetsminnet i sin tur är känt att å ena sidan öka i kapacitet med ökad ålder från barn till vuxen och dels variera i kapacitet beroende på hur mycket energi som finns tillgänglig. När vi är trötta har vi en arbetsminneskapacitet som ligger i nivå med en treåring.

Visst ska man curla sina barn!

23 sep 2018

Av: MJ

Jag råkade nyligen överhöra ett samtal där en förälder med självklarhet i rösten sa: "visst ska man curla sina barn!". Det ligger redan i själva begreppen curla och curlingförälder att det är något som samhället ställer sig frågande till. Om man börjar med varför det heter curlingförälder så är den enkla förklaringen att det handlar om föräldrar som sopar banan för sina barn likt en curlingspelares sopande för att curlingstenen ska hamna rätt. Liknelsen haltar dock en aning då en curlingspelar har en god bild av var målet för stenen är medan föräldrar kan göra en rad missbedömningar kring vart deras barn är på väg i livet. I det senare fallet kan föräldern vilja väl men det blir ändå fel i slutänden.

Mitt upplägg går ut på att hitta argument för och emot att curla sina barn. Jag börjar med en rad känslomässiga argument följt av ett antropologiskt argument. Därefter tittar jag på utvecklingspsykologiska argument och framgångsargument.

Fungerar pesonlighetstest?

22 sep 2018

Av: MJ

Det finns många skäl och sammanhang då ett personlighetstest kan bli aktuellt. Därför är det också många som ställer frågan om dessa stämmer, om de ger en rättvis bild. För att kunna svara på detta behöver man veta vilket slags personlighetstest man har gjort eller ska göra. Man behöver också veta vad testresultatet ska användas till.

Historiskt sett är Myers-Briggs antagligen det mest använda. Detta test har använts mycket inför anställningar och personligen har jag lite svårt att se poängen med ett sådant test vid rekrytering då det inte säger så mycket om vad en person har för kompetenser eller potential. Testet har kritiserats från flera håll, både från ett vetenskapligt perspektiv och från ett tillämparperspektiv.

Den mest studerade och vedertagna modellen är idag Femfaktormodellen som innebär att vi befinner oss någonstans på fem dimensioner och dessa sammantaget utgör kärnan av en personlighet (se figur ovan). Detta test har naturligtvis också kritiserats men det har hög validitet jämfört med andra test. 

Konflikter - så vanliga och så svåra på samma gång

20 sep 2018

Av: MJ

Det finns gott om forskning som beskriver konflikters vardagliga karaktär i nära relationer. Det är framför allt mellan föräldrar och barn, mellan kärlekspartners och mellan vänner som konflikter är som vanligast. Kanske tänker, och känner, vi att konflikter hör ihop med personer vi ogillar men det är med personer vi gillar och som betyder mycket för oss som vi framför allt har konflikterna med. Varför är det så?

Ett del av svaret kan bero på vad vi menar med konflikt. Konflikter kan beskrivas som ett beteende. Då menar vi typiskt ett aggressivt beteende eller möjligtvis ett undflyende beteende. Vi kan också prata om konflikter som situerade. Det är vissa situationer som väcker konflikter eller som möjligtvis associeras med konflikter. Det finns en anledning till att dessa två antaganden är fel. Tänk dig en boxningsring och två boxare. De uppvisar aggressiva beteenden och situationen, själva boxningsmatchen i ringen, väcker konflikten. Samtidigt är det inte beteendet i sig som är konfliktartat. Båda boxnarna är överens om att de ska slå på varandra. Hur kan man vara i en konflikt när man är överens? Därtill är situationen en mycket ordnad form som bygger på regler. Det är först när man bryter mot reglerna som man skönjar konflikten. Innan dess är det städat fast på ett utåtagerat sätt.