Vardagspsykologi - En blogg

Ta del av kloka tankar och forskningsresultat relaterade till vardagliga problem ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Det kan gälla arbetsliv, livsstil, välmående, familjen, relationer och fritiden.

Vad är mindfulness?

23 apr 2019

Av: MJ

Begreppet mindfulness har varit på tapeten ett tag nu. Betyder det att det är ett relativt nytt fenomen eller har det funnits länge? Är alla överens om vad det står för?

Min förståelse för vad begreppet minfulness står för bygger på en lång historik. Mindfulness har sitt ursprung från buddhismen, mer specifikt zen-buddhismen. Där ser man det som ett tillstånd av att vara här och nu genom an hög grad av fokus. Ett sätt att nå detta tillstånd är meditation.

Jag kom först in på denna bana när jag läste några av Alan Watts böcker om taoism och zen-buddhism. Utan att använda ordet mindfulness beskrev han vad det innebär. Hela essensen av fokus och meditation, så som han skriver om det, ekar i denna definition av mindfulness:

Mindfulness betyder att behålla en ögonblickets medvetande av tanken, känslan, den kroppsliga sensationen och den omgivande miljön genom en varsam lins. Mindfulness innebär också att acceptera de tankar och känslor man har i sitt fokus utan att värdera dem som bra eller dåliga, rätt eller fel. Man betraktar det man har i sitt fokus för vad det är.

En av förgrundsfigurerna som populariserade mindfulness i vår del av världen, Jon Kabat-Zinn, sa: ”Medvetenhet kräver bara att vi uppmärksammar och ser saker som de är. Den kräver inte att vi ändrar något. Meditationen innebär att vända sig mot samhörighet och helhet precis som vid läkande och acceptans. Inget av detta kan framtvingas av viljan. Man behöver bara skapa rätt atmosfär och sedan släppa taget”

De buddhistiska rötterna övergår under 1970-talet till psykologi och psykiatri, via influencer från Kabat-Zinn, där man ser mindfulness som en process av uppmärksamhet av det som sker i nuet. Detta utarbetades som ett sätt att hantera depression, ångest, stress och beroende.

Inom socialpsykologi har Ellen J Langer skapat en ådra av mindfulness som även spridit sig till kommunikationsfältet. Hon använder inte mindfulness isolerat utan ställer det mot mindlessness. Mindlessness är att använda tidigare händelser för att avgöra vad som sker i nuet genom att ha beslutat sig för vad man upplever redan innan upplevelsen är över. Om man redan innan något händer har bestämt sig för vad det är har man stängt sitt medvetende för nuet och sakers "sanna" natur. Mindfulness är ett tillstånd av vakenhet där man möter det som sker i nuet. Den information man får i nuet bedöms av sammanhanget i nuet.

Enligt Langer tenderar en människa att vara mindful (1) när en handling kräver mer ansträngning än den gjorde vid en tidigare situation, (2) när beteenden leder till något oväntat. Att ta in det nya och oväntade kräver ett alert psyke. I det tillståndet öppnas möjligheterna att vara flexibel, se sin egen verkliga potential och se andras verkliga potential.

I en interaktiv situation innebär mindfulness att lyssna uppmärksamt, se en person för den hon är och vara öppen för det hon uttrycker. Bland kommunikationsforskare är detta ett av de mest gångbara sätten att hantera konflikter. Det heter hantera konflikter för att man kan förebygga så väl som avvärja som utföra efterarbete (läkandet) genom mindfulness.

Mindfulness är inte något man enkelt kan läsa sig till. Man behöver praktisk övning och vägledning. Ett rimligt förslag är att prova mindfulness tillsammans med en diplomerad instruktör. Det går att testa kostnadsfritt. Då kan man få lära sig vad mindfulness används till idag. Typiska exempel är att öka sin hälsa, minska sin stress och förbättra sina relationer.

Det finns också mindfulness för grupper och ledare. Minds Unlimited erbjuder sin ledarskapsutbildning inner growth management som är ett mindfulnessbaserat perspektiv på ledarskap och organisationsutveckling. En del av innehållet går ut på att skapa tillit för att alla i organisationen ska komma till sin fulla rätt.

Miljöns betydelse för vårt välbefinnande

5 apr 2019

Av: MJ

Titeln på detta inlägg kanske ger intrycket om att det handlar om miljö som i naturmiljö. Inlägget handlar om hur inomhusmiljön kan påverka oss. Det är ganska många olika faktorer som har en inverkan, t.ex. temperatur, färger, ljusförhållanden, ljud/musik, dofter och inredning.

Av det i inomhusmiljön som kan påverka vårt välbefinnande finns det vissa generella aspekter och vissa som är högst personliga. Man kan t.ex. säga att 18 grader är en idealisk inomhustemperatur för att vi ska hålla oss alerta. Samtidigt finns det högst sannolikt en viss andel som fungerar bäst i lite kallare temperatur eller mycket kallare temperatur medan en viss andel fungerar bäst i något högre temperatur eller mycket högre temperatur. Det är så här man ska tänka.

Temperatur

Det är sällan temperaturen är så påtagligt hög eller låg att det påverkar vårt humör eller vår mentala förmåga. Om det är för varmt eller för kallt lägger kroppen mer energi på att reglera kroppstemperaturen vilket gör att det blir mindre energi över för att använda de mentala processerna. De individuella skillnaderna hänger på när vi upplever att det är för kallt eller för varmt. Högsensitiva personer kan mycket väl störas av temperaturskillnader tidigare än de flesta andra.

Färger

Generellt kan man säga att klara starka färger (t.ex. orange) gör oss pigga och aktiva medan milda färger (t.ex. grönt) gör oss lugna. På ett personligt plan blir vi starkt påverkade av vilka färger vi tycker om. Färger vi ogillar stör oss mycket vilket varken gör oss pigga eller lugna.

Inslag av starka färger på arbetsplatsen

Så känner du igen en bra arbetsplats

30 mar 2019

Av: Henrik W.

Säkert har du en alldeles bestämd uppfattning om din nuvarande arbetsplats. Du vet hur du trivs med dina kollegor, chefen och arbetsuppgifterna. Kanske kan du inte sätta fingret på det utan det bara ”känns” bra – eller dåligt.

De flesta av oss byter förr eller senare jobb. Under jobbintervjun hamnar fokus av naturliga skäl på dig som söker jobbet. Självklart vill du vara väl förberedd och göra ett gott intryck. Troligtvis är du inte ensam sökande utan har konkurrens.

Även om du står i centrum på anställningsintervjun är det ett bra tillfälle att ta tempen på arbetsplatsen. Kanske blir det du som tackar nej till jobberbjudandet i slutändan. Men hur vet du om arbetsgivaren är bra? Hur väl trivs medarbetarna där egentligen? Är det OK att be om att få ta en titt på tidigare medarbetarundersökningar eller hur gör man? Låt oss ta tillfället att ta reda på hur du känner igen en bra arbetsplats.

Bra medarbetare – det viktigaste på en arbetsplats

Enligt en undersökning från YouGov tycker de flesta svenskar att bra kollegor är det absolut viktigaste på en arbetsplats. Håller du med? En bra arbetsgivare vet om att medarbetarna är den viktigaste resursen för företaget. En sådan arbetsgivare inser också vikten av att du som ny medarbetare ska trivas i ditt nya team.

Om du redan i samband med rekryteringen erbjuds att träffa en eller flera av arbetsplatsens medarbetare är det ett gott tecken. Genom att ta en fika med någon av dem får du chansen att bilda dig en uppfattning om arbetsplatsen. Dessutom är detta ett tecken på att arbetsgivaren inte har något att dölja. Du skulle lätt märka om folk verkar missnöjda.

Vänskap och tillit

12 feb 2019

Av: MJ

Att bygga upp tillit tar ofta tid. När man känner någon väl och har etablerat en ömsesidig tillit har det normalt skett parallellt med att man har anförtrott sig vissa personliga hemligheter. Det är sannolikt inte många som känner till dina innersta hemligheter. Kanske några få eller bara en person.

Tillit innebär att man tror sig kunna förutse hur den andra ska agera på ett sätt som gör att man känner sig trygg. Om man väljer att berätta en hemlighet förväntar man sig att den andra ska behålla denna hemlighet. Det är denna förväntan som gör att man vågar anförtro sig åt någon annan.

Hand i hand med tillit finns risk. Utan risk behöver vi inte tillit. När man anförtror sig åt någon och delar ett uns av sitt innersta finns det en risk att denna sprider hemligheten vidare. Att känna tillit är att våga ta den risken. Det betyder att man inte tar den risken med vem som helst. Bara någon av de få som man har byggt upp en stark tillit till.

Ett sätt att våga berätta hemligheter är att man betraktar hemligheten som en gåva till den andra. Då förväntas den andra ge en likvärdig gåva tillbaka. Om jag berättar en hemlighet för dig och du berättar en hemlighet för mig är vi lika sårbara. Det ger både en känsla av säkerhet, du berättar inte för andra om min hemlighet för då berättar jag om din, och en känsla av att man kommer varandra närmre.

Vad är talängslan?

13 jan 2019

Talängslan, ibland kallad scenskräck, är ett tillstånd då man får obehagliga symtom av att tala inför andra. Det handlar om ett tillstånd som har många dimensionen och grader. I detta inlägg ska jag reda ut vad talängslan är, vilka gradskillnader som finns och hur man kan hantera svårigheterna.

På engelska heter det communication apprehension som antyder att det är en bred kommunikationsrelaterad svårighet. Ordet talängslan antyder att man känner oro över att tala inför andra medan communication apprehension antyder att man känner oro över att framföra något, även kommunikation utan tal, inför andra. Scenskräck får oss att tro att det enbart handlar om en oro (eller skräck) att stå på en scen inför andra. På en scen med en publik har man många andras ögon på sig. Detta är en situation då man kan uppleva talängslan men det kan även uppstå i situationer där man ska prata vardagligt med någon man inte känner så väl.

Vad är attraktion?

6 jan 2019

Av: MJ

Vad är det som gör att vi blir attraherade? Vilken funktion har attraktion i våra liv och för våra relationer? Dessa frågor och några till, relaterade till attraktion, ska jag gå igenom i detta inlägg.

Vi har alla hört uttrycket 'motsatser attraherar'. Ligger det någon sanning bakom detta? Ja, inom fysikens värld stämmer det i vissa fall. Positivt laddade partiklar attraheras av negativt laddade partiklar. Magnetiska fält fungerar på detta sätt, d.v.s. att en pluspol dras till en minuspol. Stämmer det inom biologi och psykologi? Skulle man kunna tänka sig att stor dras till liten, att ful dras till vacker, att gott dras till ont, eller att lugn dras till aktiv. Det verkar mindre troligt.

Attraktion inom biologins och psykologins värld är av flera slag. Jag föreslår att vi tittar närmare på dessa sju:

  • Utseende
  • Igenkänning/familjäritet
  • Släktskap/samhörighet
  • Kompetens
  • Kunskap
  • Makt/status
  • Doftkompatibilitet

För- och nackdelar med att jobba hemifrån

23 dec 2018

Av: MJ

Hör du till dem som jobbar hemifrån då och då? Det är inte direkt ovanligt nu för tiden. Ändå är det många som ställer sig frågan om det är effektivt att jobba hemma. Vad tror du?

Nu finns det tillräckligt med forskning för att svara på frågan vad som är bra respektive dåligt med att jobba hemifrån. Innan jag går in på det är det bra att fundera på om alla yrken är lika i dessa avseenden. Vissa yrken är mer platsbundna än andra. Det är väldigt svårt att vara affärsbiträde i en fysisk butik på distans. Att vara författare däremot är inte nödvändigtvis platsbundet. Man sitter och skriver där det passar bäst. Vissa gör det hemma medan andra gör det på ett café. Mycket administrativt jobb som är kopplat till datoriserade system kan göras hemifrån så väl som från sitt kontor. När man letar fördelar respektive nackdelar med att jobba hemma eller på kontoret så gäller det de yrken där båda alternativ är lika möjliga.

Vem är bra på multitasking?

8 dec 2018

Av: MJ

Simultanförmåga eller multitasking, som det också kallas, är en förmåga som vissa antar att de har. Kanske antar de det helt enkelt för att de är kvinnor och att myten om att kvinnor är bra på multitasking fortfarande hålls vid liv. Kanske antar de det för att de helt enkelt har svårt att tro att de inte skulle kunna hålla många bollar i luften samtidigt.

'Involvement shield' - hur vi blockerar kommunikation

30 nov 2018

Av: MJ

I början av 1960-talet myntade socialpsykologen Erving Goffman uttrycket 'involvement shield' för att beskriva de sätt vi använder för att visa omgivningen att vi inte är öppna för direkt interaktion. Fenomenet är gammalt men det har utvecklats med hjälp av ny teknologi.

Genom fysisk närhet gör man sig tillgänglig för interaktion. Två personer som befinner sig på samma plats är potentiellt tillgängliga för att kommunicera med varandra. I de fall en individ inte vill kommunicera med en främling har vi utvecklat olika knep för att signalera att vi inte är tillgängliga. Det kanske vanligaste sättet, som inträffar dagligen när två personer som inte känner varandra möts på en trottoar, är att titta ner i marken eller titta långt bort. Om man avsiktligt eller oavsiktligt etablerar ögonkontakt öppnar man för någon form av kommunikation. Kanske blir det ett artigt "hej". Det vanligaste är dock att inte alls öppna för kommunikation utan att använda de etablerade sköldarna som finns.

Belöningar

25 nov 2018

Av: MJ

Hur vi hanterar belöningar är alltid en utmaning. För att förstå detta behöver vi känna till vad det finns för belöningar och hur de fungerar. Först har vi följande varianter:

  • Avsaknad av belöning
  • Omedelbar belöning
  • Fördröjd belöning
  • Stegvis belöning
  • Genomförandebelöning

Det är också viktigt att skilja på:

  • Intern belöning
  • Extern belöning

Inre och yttre belöningar

Jag vill gärna börja med distinktionen mellan intern och extern belöning. Intern belöning bygger på kroppens egna belöningssystem. Exempel på detta är endorfin, oxytocin, serotonin, och dopamin som är verksamma ämnen i dessa system. Vid en orgasm frigörs både endorfin och oxytocin vilket ger en känsla av lycka och avslappning. Dessa ämnen kan också frigöras vid motion (endorfin) eller vid ömhet (oxytocin frigörs vid fysisk närhet). Serotonin ger signaler om att man befinner sig i en gynsam miljö vilket även inkluderar den sociala miljön. Det ger en känsla av status i gruppen. Det i sig kan vara belönande. Dopamin har med vår kognition att göra. När man kommer på en idé får man en ökning av domanin, när man är mitt i genomförandet av sin idé får man en ökning av dopamin och när man slutför sin idé får man ett stort tillskott av dopamin som ger en härlig känsla av inre tillfredsställelse. Allt detta är exempel på intern belöning. Den är av naturliga skäl inte frikopplad från vad som händer i omgivningen och de handlingar vi utför.

En känsla av sammanhang

18 nov 2018

Av: MJ

För ett par inlägg sedan skrev jag om positiv psykologi som har flyttat fokus från det sjuka till det friska och från problemen till möjligheter. En viktig föregångare till fältet positiv psykologi är Aaron Antonovsky. Istället för att titta på sjukdomsfaktorer valde han att studera hälsofaktorer. Han undrade varför vissa personer klarade sig igenom svåra perioder medan andra inte gjorde det eller gjorde det med sjukdom som utfall. För att få svar på denna fråga behövde han titta närmare på de som klarade sig bra och kom därmed fram till en samling hälsofaktorer eller framgångsfaktorer. Kärnan till det hela kallade han a Sense Of Coherence (SOC) eller en Känsla Av Sammanhang (KASAM).

Om man hamnar i en svår situation och samtidigt upplever en känsla av sammanhang – jag förstår vad som händer, hur det är kopplat till mig och hur man kan hantera situationen – har man större chanser att ta sig ur situationen med ett positivt utfall snarare än ett negativt. En känsla av sammanhang innebär alltså att man ser en chans att göra något åt saken istället för att se sig som ett offer för omständigheterna utan något handlingsutrymme. Antonovsky menar att denna känsla av sammanhang består av tre komponenter. Han kallar dem:

  • Begriplighet (förståelse)
  • Hanterbarhet
  • Meningsfullhet

Den sista är enligt Antonovsky viktigast. Om man inte finner varken sitt framtida liv eller vägen ut ur den problematiska situationen som meningsfull saknar man motivation och drivkraft att agera. Vi tar en närmare titt på de tre komponenterna.

Oro kring våld

13 nov 2018

Av: MJ

"It seems today, that all you see, is violence in movies and sex on TV".

Så sjunger de i vinjetten till den animerade TV-serien Family Guy. Är det så? Är allt man ser våld i filmer? Självklart är det en överdrift. Frågan är dock om vi ser på mer våld nu än för några decennier sedan? Tar sig våldet nya former och tar sig in i våra liv genom nya kanaler?

När videon blev vanligare började föräldrar och vissa grupper att oroa sig för videovåld och vad det kunde göra med våra barn. Idag kretsar oron i högre utsträckning kring datorspelsvåld. Är det ena värre än det andra? Vad finns det för likheter och skillnader?

Positiv psykologi och glädje

4 nov 2018

Av: MJ

Inom ämnet psykologi har de länge ägnat sig mest åt den negativa sidan av livet, d.v.s. mental ohälsa, misslyckanden och problem. De senaste två decennierna har det skett en viss förskjutning mot positiv psykologi och en av förgrundsfigurerna är professor Martin Seligman[1]. Positiv psykologi handlar om att se det bästa i människor, att se potentialen och att studera vad som gör oss till bättre människor. Framgång av olika slag är effekter av de faktorer som studeras inom positiv psykologi. Några exempel på positiv psykologi som har studerats ganska länge är optimism, emotionell intelligens, flow och kreativitet. Ett annat typiskt exempel är glädje, eller att ha roligt, som tas upp nedan.

Är vanebeteenden bra eller dåliga?

11 okt 2018

Av: MJ

Varför bildar vi vanor och vanebeteenden? Det mest positiva svaret är att vi gör det för att förenkla livet, för att effektivisera vår vardag och för att få en relativt stabil tillvaro.

Jag ska ta ett exempel. När du går till affären söker du efter vissa produkttyper och vissa varumärken. Om det varje gång du besöker ett varuhus är så att du måste gå igenom hela affären för att ta reda på om där finns något du eventuellt behöver eller något som du ännu inte har upptäckt att du eventuellt behöver skulle ett affärsbesök kunna ta flera dagar. Om det vid varje besök var så att du inte i förväg vet vilket kaffemärke du ska välja, vilken syltburk du ska välja eller vilken ost du ska välja kan det ta flera timmar att informera dig och fatta ett beslut. Istället gör vi så att vi skaffar vanor att använda vissa produkttyper och ignorera andra samt skaffar vanan att välja ett visst varumärke och ignorera andra. Om man i ett tidigt skede informerar sig och därefter fattar ett välgrundat beslut ska det inte behövas nya beslut varje gång man står framför en hylla med kaffepaket eller en kyldisk med ostar.

Varför blir vi dumma när vi är trötta och hungriga?

2 okt 2018

Av: MJ

Frågan i rubriken är avsedd att provocera en smula. Så värst dumma behöver vi inte bli när vi är trötta eller hungriga. Däremot är det känt att vi lättare fattar svaga beslut, har svårt att lösa problem, har svårare att förstå och lättare hamnar i konflikt när vi är trötta och hungriga. Varför är det så?

För det första ska man känna till att förmågan att ägna sig åt högre kognition (t.ex. bedömning, beslut, problemlösning och mental visualisering) involverar arbetsminnet. Arbetsminnet i sin tur är känt att å ena sidan öka i kapacitet med ökad ålder från barn till vuxen och dels variera i kapacitet beroende på hur mycket energi som finns tillgänglig. När vi är trötta har vi en arbetsminneskapacitet som ligger i nivå med en treåring.

← Äldre inlägg