Dofter

Av MJ

Vi är alla utrustade med samma luktsinne. Betyder det att vi upplever dofter på samma sätt? Betyder det att vi tycker om samma dofter och ogillar samma dofter?

I detta inlägg ska jag ta upp hur luktsinnet fungerar och vad vi har gemensamt och vad som skiljer sig åt.

Människans luktsinne

Luktsinnet hos människan består av 10 kvadratcentimeter av doftceller. Doftceller är så kallade kemoreceptorer som binder specifika molekyler. Det finns en sorts receptor för varje doft.

Doftmolekyler är vanligtvis luftburna. I detta avseende skiljer sig luktsinnet ifrån smaksinnet. Smaksinnet bygger också på kemoreceptorer men dessa måste komma i direkt kontakt med det som smakar, d.v.s. maten. Dofter kan vi känna på långt håll om bara doften kan sprida sig från sin källa, t.ex. grytan där mat tillagas.

Luktsinnet skiljer sig från andra distala sinnen som synsinnet och hörselsinnet. De två senare fungerar på avstånd men de bygger inte på att något från källan vi ser eller hör avges för att synreceptorerna eller hörselreceptorerna ska aktiveras. För att vi ska känna lukten av mat måste molekyler från maten, d.v.s. en liten del av själva maten, färdas genom luften till näsan. När det gäller synsinnet är det ljusvågor som studsar på ytan av ett föremål som sedan färdas till vår näthinna som gör att vi ser. Ljusvågorna har alltså inte varit en del av objektet det studsat på.

När man inser att dofter som vi ogillar kommer från källan, d.v.s. är en liten del av källan, blir det ännu mer osmakigt att veta att de har dragits in genom näsan och förmodligen ned i lungorna. Man kan tänka på doften av någon annans fis eller avföring. De molekylerna som når näsan har varit i någon annans tarmar.

Det har nu i 100 år ansetts att vi kan detektera ca 10 000 olika dofter. Detta ifrågasattas för några år sedan då forskare menade att vi kan särskilja betydligt många fler dofter. Att kunna särskilda är dock inte samma sak som att känna vad det är för doft. Vi kan anta att 10 000 är en underskattning.

Om vi jämför med hundar så har de många fler kvadratcentimeter med doftceller i sin nos. Det spontana antagandet är då att de har fler doftceller och kan känna fler dofter. Med de nya rönen om människan kan detta ifrågasättas. Vad vi med större säkerhet vet är att hundar använder en mycket större andel av hjärnan för att processa dofter. Dofter är mycket viktigare för deras liv och därför har de troligtvis mer omfattande upplevelser av dofter än människor. Vi människor är mindre beroende av dofter men vi kan säkert tränas att bli mer sensitiva. Vissa är redan mer sensitiva från födseln.

Luktsinnet binder alltså doftmolekyler till kemoreceptorerna. Dessa signalerar sedan till den del av hjärnan där doftintryck processas. Det är först då vi får en upplevelse av doften. Dofter har starka kopplingar till känslor och minnen. Vi använder också dofter för att identifiera föda och andra individer. Det vi kallar doftperception kan därför ske på en medveten nivå och på en omedveten nivå. Vi är inte alltid medvetna om att vi sniffar på andra människor på ett liknande sätt som hundar gör. Vi är däremot medvetna om att vi känner doften av mat.

Personliga preferenser

Vad vi får för upplevelser av dofter är relativt personligt. Man kan i alla fall inte sluta sig till att upplevelse och känslan kring en doft är objektiv och densamma för alla.

Doften av vitlök kan få vissa att må illa, särskilt om de inte har ätit vitlök i någon maträtt, medan det kan få det att vattnas i munnen på andra. Doften av fermenterad mat kan lukta vädligt illa för vissa medan det luktar gott, eller i alla fall läskande, för andra.

Hur saker doftar för oss beror dels på erfarenhet, d.v.s. att vi har lärt oss att tycka om eller ogilla en viss doft, och dels på vilket behov vi har av en viss föda. En viss föda som innehåller ett näringsämne som vi behöver kan locka oss även om doften det avger är mindre god i sig.

Parfymer är typiska exempel på ämnen som tilltalar vissa och ogillas av andra. Dels kan det handla om perfymer som fenomen. Vissa tycker inte om att man har tillsamma doftämnen på kroppen. En del tycker att det blir osmakligt med allt för mycket parfym. För dessa personer är det märkligt att den som bär parfymen inte märker att den har "tämt flaskan på sig själv" Dels har vi den personliga preferensen handla om den specifika doftkombinationen som en parfym innehåller.

Vi ska med andra ord inte utgå ifrån att det som vi själva tycker luktar gott gör det för alla andra och att det som vi själva tycker luktar illa gör det för alla andra.

När det handlar om personliga preferenser menar vissa forskare att vi inte kan ha några dofter gemensamt med andra som lukter gott eller illa. Allt handlar om vad man lär sig. Detta skulle huvudsakligen hänga ihop med ett socialt lärande. När en vuxen säger att en doft luktar illa associerar barnet doften med något negativt.

Socialt lärande skulle då huvudsakligen förklara skillnader mellan individer beroende på vad vuxna i deras omgivning har sagt till dem eller på annat sätt visat hur de känner för en viss doft. Detta kan dock inte förklara varför syskon kan tycka om eller ogilla olika dofter. Här måste det finnas andra egna erfarenheter samt personliga behov och attraktioner.

Vi ska inte utgå ifrån att personliga preferenser, som det mest typiska fallet med dofter, hindrar oss från att gilla samma saker. I alla fall inte till en viss utsträckning.

Dofter som tilltalla de flesta

I en rad studier har man under lång tid kunnat konstatera att det finns vissa dofter som många av oss tycker om. Nästan alla tycker om doften av vanilj och nästan alla tycker om doften av kanel. Dessa dofter förkommer i en rad bakverk och maträtter världen över.

Det är väldigt troligt att de flesta även tycker om doften av fett och socker tillsammans. Det gäller främst bakverk. Om man dessutom har i vanilj eller kanel i dessa bakverk blir de närmast oemotståndliga för oss.

Eftersom nygräddade bakverk och nylagad mat avger mer dofter tycker vi också bäst om när bakverk och maträtter är varma snarare än kalla.

Det är ingen hemlighet att vi tycker om doften av vanlij och kanel. Därför använder många caféer, konditorier och snabbköpskedjor nybakade bullar med vanilj och/eller kanel i för att locka till sig kunder.

Väldigt många tycker också om doften av nybryggt kaffe och doften av choklad. När det gäller doften av kaffe kan den ogillas av vissa, särskilt barn. När det gäller choklad kan den ogillas av vissa, särskilt de som inte tål choklad. Varm choklad med grädde innehåller också fett (och socker) som sammantaget är lockande för många.

Dofter hänger ihop med känslor. De dofter som jag har tagit upp ovan är förknippade med positiva känslor. Inte minst en känsla av välbehag. Däremot är det svårt att påstå att en doft kan göra oss glad eller nyfiken. Dofterna kan förknippas med minnen av händelser eller personer. Min mormor associeras med doften av kanelbullar. Därför kan jag när jag känner doften av kanel komma att tänka på min mormor. Ibland ser jag hennes kök i mitt inre där hon brukade baka och laga mat.

När det gäller kopplingen till minnen och känslor är dofterna viktiga för oss för att sådant som har varit värdefull tidigare ska associeras med det resten av livet.

Dofter som ogillas av de flesta

Nästan alla ogillar dofter av förruttnelse, dofter av avföring, dofter av spya, dofter av giftiga ämnen och dofter av ammoniak. Frän svettdoft beror framför allt på bakterier som bryter ned svetten. Här är det skillnad på svett från fysisk aktivitet, som inte luktar så mycket, och på svettdoft från dålig hygien.

De ämnen som de flesta ogillar är kopplade till våra negativa känslor, framför allt känslan av avsky. Det finns en så stark relation mellan avsky och hemska dofter att vi även metaforsikt säger att det stinker när någon har utfört en avskyvärd handling (trots att handlingen inte ger upphov till lukter).

När vi kommer för nära något som luktar illa får vi kväljningar och/eller känner illamående. Känsligheten hos varje individ kan leda till att vissa mår mer illa än andra.

Aktiverande och lugnande dofter

Det finns spekulationer kring om det finns dofter som får oss aktiva och dofter som får oss lugna. På individbasis kan var och en hävda att de blir lugna av en viss doft. Detta betyder inte att andra blir lugna av samma doft. Vissa kan t.ex. bli lugna av doften av barnpuder eller doften av sin mamma. Andra skulle kunna ogilla dessa dofter och bli allt annat än lugna.

En av de få ämnen som nästan alla blir aktiverade av är doften av citrus. Det kan nog innefatta citroner och apelsiner. Eventuellt ytterligare citrusfrukter.

En av de få ämnen som nästan alla blir lugnade av är doften av lavendel. Den kan göra oss avslappnade både i hemmet och i offentliga miljöer.

Avnändadet av dofter, både äkta och artificiella, har till syfte att aktivera eller lugna. I en viss typ av butik vill man sprida en fräsch doft av citrus får att hålla kunderna allerta. I en annan typ av butik sprider man doften av lavendel för att få kunder avslappnade. I det senare fallet kan det få kkunderna att stanna kvar längre för att de känner sig så bekväma.

Andras dofter

Hur vi reagerar på andras dofter är väldigt olika och individuellt. Vad det är som gör att andra luktar gott eller illa beror på flera faktorer. En del gillar t.ex. en doft av svett, till en viss gräns, medan andra inte tål den alls. Det beror på hur man är som person.

Det har visat sig i några studier att vi har mindre ont av doften från våra egna fisar och vår egen avföring. Detsamma gäller doften av våra egna barns avföring. I blindtester har forskare låtit personer lukta på sådant som kommer från den egna kroppen och sådant som kommer från andras kroppar. Nästan alla föredrar, eller tycker minst illa om, det som kommer från den egna kroppen. Det som kommer ifrån ens eget barn luktar mindre illa än det som kommer från andras barn.

Släktskap

De dofter vi avger säger något om vårt DNA. Det har fått två konsekvenser. Vi kan känna på doften om någon är ett biologiskt barn eller ett styvbarn. Detsamma gäller med biologiska syskon och styvsyskon.

När vi ska välja partner luktar de som har DNA som skiljer sig från det egna DNAt bättre eller mindre än de som har ett allt för likt DNA. De senare kan därför lukta illa.

Det finns alltså ett skydd ifrån att vi har sex med nära släktingar eller med personer som har liknande DNA. Detta leder till en god genvariation i en grupp.

Man kan med bakgrund av detta ifrågasätta de historier som finns om att helsyskon, ovetande om att de är syskon, skulle bli kära i varandra. Det kan så klart finnas undantag men förekomsten är nog snarare en myt.

Vår psykologi

Dofter har en stor inverkan på vårt psyke. Det är ganska vanligt att vi tycker om eller ogillar dofter. Även dofter som vi tycker är ganska neutrala kan vi gradera som mindre goda och mer goda.

Dofter får oss att känna oss tillfreds och knyta sociala band. De får oss att dela en måltid. Dofter får oss att undvika både mat och personer. Kanske för all framtid.

Det är svårt när man väl har associerat något eller någon med en negativ doft att kunna tycka om det eller den i framtiden. Jag tänker dock dela med mig av ett exempel på motsatsen.

En person som hade doktorerat och varit inne i sin avhandlingsbubbla dök upp för att börja jobba på min arbetsplats. Den här avhandlingsbubblan kan ibland medföra att man slarvar med hygienen under en tid. Det första intrycket när denna person kom till vår arbetsplats var en lätt avsky till personen. En månad senare när personen hade fått god ordning på tillvaron, och vi sågs för andra gången, fanns bara positiva känslor. Alltså fick jag omvärdera min första känsla (även om jag inte verkar glömma den).

Slutsatsen är att dofter, doftminnen och doftkänslor är väldigt privata. Merparten av vad som händer med oss hänger på personliga preferenser, minnen och känslor. Därtill finns det några enstaka dofter de flesta av oss gillar respektiva ogillar, som vi blir pigga respektive avslappnade av. Förmågan att känna dofter avtar något med ökad ålder så ta vara på dem så länge du kan.

6 jun 2020