Konflikter - så vanliga och så svåra på samma gång

Av: MJ

Det finns gott om forskning som beskriver konflikters vardagliga karaktär i nära relationer. Det är framför allt mellan föräldrar och barn, mellan kärlekspartners och mellan vänner som konflikter är som vanligast. Kanske tänker, och känner, vi att konflikter hör ihop med personer vi ogillar men det är med personer vi gillar och som betyder mycket för oss som vi framför allt har konflikterna med. Varför är det så?

Ett del av svaret kan bero på vad vi menar med konflikt. Konflikter kan beskrivas som ett beteende. Då menar vi typiskt ett aggressivt beteende eller möjligtvis ett undflyende beteende. Vi kan också prata om konflikter som situerade. Det är vissa situationer som väcker konflikter eller som möjligtvis associeras med konflikter. Det finns en anledning till att dessa två antaganden är fel. Tänk dig en boxningsring och två boxare. De uppvisar aggressiva beteenden och situationen, själva boxningsmatchen i ringen, väcker konflikten. Samtidigt är det inte beteendet i sig som är konfliktartat. Båda boxnarna är överens om att de ska slå på varandra. Hur kan man vara i en konflikt när man är överens? Därtill är situationen en mycket ordnad form som bygger på regler. Det är först när man bryter mot reglerna som man skönjar konflikten. Innan dess är det städat fast på ett utåtagerat sätt.

Det är bättre att beskriva en konflikt som ett eller flera oförenliga mål som tar sig vissa uttryck som skapar hinder för minst en av parterna. Det är ganska vanligt att man landar i en sådan definition och följden blir då att man kan särskilja riktiga och falska konflikter. En falsk konflikt uppstår när parterna tror att något är fallet fast det inte är det. Vanligtvis beror det på en eller flera missuppfattningar. I en riktig konflikten uppfattar båda att de är oeniga och väljer att agera ut detta. Jag kan även vara oenig med en politiker jag ser och hör på TV men jag hamnar inte i konflikt med honom eller henne förrän jag får chans att agera ut min oenighet direkt till personen i fråga. Mina upphetsade ljud framför TVn är också en form av falsk konflikt.

Skälet till att människor som känner varandra väl är i en konflikt är dels för att de tolkar varandra korrekt och därför inser den faktiska oenigheten och dels för att det är ok att visa vem man är utan att konflikten förstör relationen för gott. Det finns också en del underliggande orsaker till konflikter som inte har så mycket med oenighet att göra. Vissa personer hamnar i konflikter när de är trötta och/eller hungriga. Då handlar det snarare om en oförmåga att hindra sig själv från att vara utåtagerande än att man hindrar andra.

Några tips till alla som tycker att de hamnar i för många konflikter:

1. Gör inte för stor sak av en konflikt som beror på trötthet och hunger. Bli medveten om att detta kan vara en faktor bakom den egna irritationen lika väl som den andra partens.

2. Man hanterar bäst en konflikt genom att reda ut på vilka sätt individernas mål är oförenliga. När detta har klarlagts kan man titta närmare på om det går att båda kan lyckas med sina mål utan att det går ut över den andra.

3. Det är lättare att hantera konfliktens kärna när irritation, ilska, rädsla osv har lagt sig. När man är som mest arg eller skärrad är man som minst förmögen att se klart och nå varandra. Man har också svårt att se möjligheter. När man är lugn kommer de alternativa lösningarna och ett mjukare sätt att kommunicera.

4. För många, inte alla, hjälper det att återberätta vad som har hänt. Detta görs bäst när man är lugn efter de starka känslorna.

5. Det känns alltid bättre att säga förlåt. Det som sades i affekt kan man mycket väl ha menat men det säger man inte direkt till någon man verkligen bryr sig om så det är bättre att be om ursäkt.

6. Det är naturligt med flykttendenser och det är också naturligt att bli utåtagerande. I båda fallen kan det, för vissa, vara bra att ta en liten promenad. Den som blir kvar behöver känna sig trygg i att den andra parten kommer tillbaka och troligtvis med ett lugnare sinnelag.

7. Konflikter har stadier. Det första stadiet är när man börjar ana att det kan föreligga någon form av oenighet. Redan i detta skede, innan konflikten blommar ut, kan man ha för avsikt att försöka reda ut vad det är som är på väg att hända och varför.

8. På tal om varför ska man aldrig säga "varför gjorde du så!?" till någon som har gjort något "dumt". Det eldar bara på de negativa känslorna genom att man, särskilt som barn, känner sig påhoppad och då svarar med försvar eller aggression. Fråga istället vad som har hänt.

Konflikter upplevs som svåra för att det finns så mycket känslouttryck inblandat. Med ökad vana följer också en mer avslappnad inställning till hettan. Att hamna i konflikt kan vara påfrestande men det är också något man lär sig av. Ju fler konflikter man upplever destom bättre kan man bli på att hantera dem väl. Slutligen ska man tänka på att konflikter inte är en spricka mellan två parter utan ett sätt att lära känna varandra och förstå varandra bättre.

Vad har du för positiva respektive negativa erfarenheter av konflikter?

20 sep 2018