Positiv psykologi och glädje

Av: MJ

Inom ämnet psykologi har de länge ägnat sig mest åt den negativa sidan av livet, d.v.s. mental ohälsa, misslyckanden och problem. De senaste två decennierna har det skett en viss förskjutning mot positiv psykologi och en av förgrundsfigurerna är professor Martin Seligman[1]. Positiv psykologi handlar om att se det bästa i människor, att se potentialen och att studera vad som gör oss till bättre människor. Framgång av olika slag är effekter av de faktorer som studeras inom positiv psykologi. Några exempel på positiv psykologi som har studerats ganska länge är optimism, emotionell intelligens, flow och kreativitet. Ett annat typiskt exempel är glädje, eller att ha roligt, som tas upp nedan.

Glädje är en av grundkänslorna. Vi sägs ha åtminstone sju grundkänslor vilka utöver glädje inkluderar överraskning/förvåning, sorg, ilska, rädsla, avsky, intresse/nyfikenhet. En del vill lägga till skam, avsmak, stolthet, kärlek/omsorg och lust. Många tänkare genom historien har försökt förklara varför vi har känslor och den vanligaste orsaken anses vara att känslor är våra vägvisare för hur vi ska tänka och agera. Filosofen Spinoza beskrev det som att känslor i förhållande till tankar är som hästen framför vagnen. Utan hästen rör sig inte vagnen. Utan känslor rör sig inte våra tankar. I alla fall inte i någon särskild riktning. Detta formulerade Spinoza på 1600-talet. Trots det har känslor inte studerats särskilt ingående förrän de senaste decennierna. Nu vet vi mer om hur de påverkar minne och lärande, arbetsinsatser och relationer. För positiv psykologi är glädje särskilt intressant eftersom det är den känsla som mest typiskt ses som en positiv känsla.

Vad innebär det då att ha roligt? Forskaren Erin Rae Fluegge samlar socialt umgänge, att fira framgångar och bemärkelsedagar, spel och lek (lekfullhet) samt humor som typiska fall när vi har roligt. Från den forskning som har gjorts är det mycket som tyder på att det finns en del positiva effekter av att ha roligt. Människor som har roligt är mer tillfreds med sitt liv, har bättre hälsa, lär sig bättre (och mer) och presterar bättre på jobbet. Samtidigt tyder studier på att vi inte kan bli så mycket gladare än vi är. Det verkar som att vissa föds glada och att de förblir glada medan andra sällan är glada under någon del av livet.

Vad kan vi dra för lärdom av detta? Först kan vi tänka att de som är glada behöver vara glada. Det hjälper dem genom livet. Sedan kan vi tänka att de som inte är glada kanske inte kan uppskatta glädje på samma sätt eller ens behöver den. Låt var och en vara som hen är. Slutligen kan vi tänka att glädje för människor samman. Det är när vi har roligt tillsammans som vi trivs bäst tillsammans.

 

 

[1] Positiv psykologi inkluderar bland annat studiet av välmående och glädje. Med tanke på det är det rätt lustigt att förgrundsfiguren Martin Seligman heter just Seligman då selig betyder glad eller välsignad. Martin är en glad man eller en välsignad man. Synnerligen positivt.

4 nov 2018